Orchidpussy │ Elinstallationer

Ojdå.

2011-07-29T13:38:00.002+02:00

Alla mina bilder har försvunnit.

Vilket ypperligt tillfälle att byta plattform!

Ni hittar min portfolio här.
Om jag ordbajsar så kommer jag hädanefter att göra det här.

Och om ni vill ta del av mig typ hela dagarna så gör ni det bäst här.

Kthnxbai.

Spring och köp nu!

2011-06-01T18:39:00.001+02:00

Truce

2011-05-18T13:36:00.002+02:00

I skolan har vi teroretiska kurser för tillfället (så jag har inga AD-uppgifter som ska göras) vilket innebär att jag haft tid att göra klart en massa grejer! Och som sist, rösta gärna om ni känner för det! Klicka på bannern, bara.

-1+1=0

2011-05-13T20:48:00.002+02:00

Postade det här igår, men av någon anledning har inlägget försvunnit! Hsh, rösta gärna om ni vill (högst) och var inte blyga för att berätta hur fantastiskt begåvad jag är i kommentarerna). Bara att klicka på den snitsiga bannern här ovan! Oh, och den här bilden såg från början ut såhär, om ni minns? Ibland får man bara göra om och göra rätt, i det här fallet kändes konceptet rätt solitt, men utförandet lite tråkigt.

Tystnaden som uppstår...

2011-04-24T13:17:00.008+02:00

... när man efter månader av väntan lämnas med en superdramatisk cliffhanger i Doctor Who och måste vänta EN HEL VECKA på att få veta hur det slutar. Omänskligt. Hsh, den här tecknades igårkväll i väntan på påskspecialen. I övrigt: BEST EASTER EVAR. Dunderväder, Doktorn och besök av yngsta systern. Vet inte hurpass intresserade ni, trogna men få, bloggläsare är av mina DW-antics, men vill ni att jag ska skriva mer om avsnitten och så, så är det bara att hojta till. Vill ju inte spoila i onödan. Fridens (påsk)liljor!

Edit: Har precis joinat peepsen på CSiCON.org för att recensera Doctor Who på veckobasis. Första recensionen, alltså den om säsongspremiären ligger uppe nu: KOLLA IN!

What I really want right now is a sonic screw... driver.

2011-04-19T22:49:00.003+02:00

Fick en för tidig födelsedagspresent av världens bästa M! Den låter, lyser OCH funkar som en helt vanlig skruvmejlsel utöver det flashiga! Perfekt för en nördtjej som fixar allt hemmabygge! Jag blev så glad att efter en halvtimmes lekande blev tvungen att egofota mig med den och photoshoppa lite.Perfekt anledning att använda lens flaree för första ggn evar! Synd bara att det händer samma dag som Sarah Jane Smith (Elisabeth Sladen) går av daga, 63 år gammal.

A haunting in Kortedala

2011-04-11T20:46:00.002+02:00

- Det är så jäkla läskigt när man är ute och går med hunden på natten, då han stannar till och liksom stirrar ut i intet mot något jag inte kan se, för då tror jag alltid att det är spöken. Djur är ju känsliga för sånt, du vet. Liksom, extra mottagliga.
M: - Jag skulle nog säga att det är du som är extra mottaglig, beybe. För bullshit.

Smakfascisten V

2011-04-10T00:33:00.002+02:00

Dag 21 - En låt du lyssnar på när du är lycklig

Tempo, text, hela kittet stavar ut L.Y.C.K.A.

Dag 22 - En låt du lyssnar på när du är ledsen

Eller String Song av Wannadies (som inte fanns som YT-klipp)

Dag 23 - En låt du vill ha på ditt bröllop

Nu har jag inga planer på att gifta mig, men jag har sagt till M att om jag nån gång ska fria till honom så kommer det ske på en kareokebar, till den här låten. Bröllopet får jag la bestämma senare.

Dag 24 - En låt du vill ha på din begravning

Bestämt sen länge. Jag har planer på att kräva att Viva Forever med Spice Girls med.

Dag 25 - En låt som får dig att skratta

Helst i kombination med videon då. Jag är kär i Amanda Palmer.

Smakfascisten IV

2011-04-08T14:02:00.001+02:00

Dag 16 - En låt som du älskade men som du nu hatar

Ok, älskade är väl en rejäl överdrift, men som gammalt Ash-fan är det något som börjar krypa längs ryggraden på mig och framkalla olust-känslor när jag hör den här. Den är med i någon reklam nu. Kanske är det för att jag tycker att Annie Lennox är bra mycket bättre än det här. Dåliga covers är så tacksamt att hata. Klicka här för orginalet.

Dag 17 - En låt du ofta hör på radio

En sanning med modifikation, eftersom det är en låt jag ofta HÖRDE på radio, när jag var yngre. Närmare bestämt typ varje gång ja, mina systrar och pappa tog vår Saab v4 (blåmetallic, fin liten sak) till min faster. På lokalradion spelades alltid den här. Och jag blev lika glad varje gång. Vilket kanske förklarar att jag äger på soundtracket till The Never Ending Story och Limahls soloalbum på LP.

Dag 18 - En låt du önskar att du fick höra på radio

Lyssnar ju aldrig på radio. Men jag kanske skulle börja om det spelades sånt här ibland.

Dag 19 - En låt från din favoritplatta

Jag Hivesar i perioder. Sjukt intensivt i en månad, sen inget på ett halvår/ett år.
Och varje gång slås jag av hur jävla bra de är.

Dag 20 - En låt du lyssnar på när du är arg

För att en klassiker alltid fixar biffen. Thank you, Pete.

Smakfascisten III

2011-04-07T12:00:00.002+02:00

Dag 11 - En låt av ditt favoritband

Dag 12 - En låt av ett band du hatar

Sveriges Nickelback. Och det är inte en komplimang.

Dag 13 - En låt som är guilty pleasure
Jag är ju en som lyssnar sönder låtar jag gillar på repeat på psycho-nivå. Jag låter mig inte göra det med den här pärlan. Jag plockar fram den lite då och då, myser och känner mig sådär mörk, sexig och superdramatisk.

Dag 14 - En låt som ingen tror att du skulle älska

Jag har en hemlig plats i mitt hjärta för Savage Garden. Nu vet ni det.

Dag 15 - En låt som beskriver dig

Jag relaterar till den här låten på otroligt många nivåer, både i text och musik. Mest musiken. Om det stämmer låter jag andra avgöra.

Smakfascisten II

2011-04-06T16:00:00.002+02:00

Dag 06 - En låt som påminner dig om ett ställe

När jag bodde i Sydafrika spelades den här låten jämt på radion. Helst sena, varma nätter när vi var på väg antingen till nåt roligt eller på väg hem från nåt roligt. Varma känslor på en sekund.
Dag 07 - En låt som påminner dig om ett speciellt tillfälle

Jag blev kär i M i ungefär samma veva som Silent Shout släpptes och det passade min sinnelag alldeles perfekt. Eftersom jag hade pojkvän och var kär i någon annan passade en mörk The Knife-platta som en smäck. Marble House var den som gick varmast i min ångest.
Dag 08 - En låt som du kan hela texten till

Tenderar att minnas låttexter lätt, så egentligen kan jag nog de flesta låtar jag älskar. Men säkrast är jag nog på Phil Collins-låtar. Jag skulle vara asbra i Singing-Bee, om jag bara vågade anmäla mig och eh, få ur mig ljud när jag väl var där.

Dag 09 - En låt som du kan dansa till

Jag kan inte dansa. Inte ens om mitt liv hängde på det. Men det händer (sist råkde jag slå en klasskompis i nyllet när jag skulle göra ett av mina "moves" så det lär dröja innan jag vågar mig ut på dansgolvet igen. Men om den här spelas så, kanske?)

Dag 10 - En låt som får dig att somna
Lyssnade mycket på Sade som tonåring när jag skulle sova, så nu är jag typ betingad till sömn så fort jag hör hennes röst.

59.

2011-04-06T12:51:00.002+02:00

Snodde från Malin. (Jag är sjuk, som sagt. Jag fördriver tiden med listor.)

1. Hur gammal är du om fem år? 31. Nästan 32.

2. Vem var den sista du träffade? Kassören i närbutiken. Hunden har kräkts pga tom mage pga torrfodervägran. Snus och blötfoder inköptes.

3. Hur lång är du? 1.85 m. Like a boss.

4. Vilken var den senaste film du såg? Såg stonerfilmen Smiley Face igår.

5. Vem ringde du senast? En klasskompis för att få veta vad jag missar nu när jag är sjuk.

6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Jag vill inte vara den som är den, men det är lite för privat faktiskt och det är inte min sak att outa. Sorreh.

7. Vad är dagens planer? Svettas, sova, daytimeTV. Internet.

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? SMESS.

9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Skilda.

10. När såg du senast din mamma? Ugh. Typ när jag flyttade till Göteborg. Så fyra år sen.

11. Vilken ögonfärg har du? Grågrönblåa.

12. När vaknade du idag? Har vaknat till som tätt hela natten. Någon granne har tydligen farit illa, för det stod 2 ambulanser på blåljus på utanför mitt sovrum inatt. Sen kräktes hunden. FYRA gånger. När jag väl somnade på riktigt där runt sju så blev det väl en 4½ timmes sömn eller nåt.

13. Har du någon gång hittat en katt? Jag har SETT en katt?

14. Vilken är din favoritplats? Hemmet. Borgen.

15. Vilken plats föredrar du minst? Fullpackad spårvagn på morgonen brevid en mouthbreather med dålig andedräkt.

16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Förmodligen här. Hoppas jag. Jag gillar ju götet.

17. Vad skrämde dig som barn? Samma som nu. Typ allt. Mörker, spöken, främlingar, att åka buss, att gå på bio. Allt.

18. Vem fick dig att skratta senast? Hundet. Skojbråkade med honom och han fulföll av sängen. Såg sjukt kul ut.

19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Nej, ty jag är en gubbe så jag äger ett flertal. Har dock haft sönder min LP-spelare, så jag har ingen eg nytta av dem. Tyvärr.

20. Har du stationär eller bärbar dator? Både och. Like a boss.

21. Sover du med eller utan kläder på dig? Oftast linne och trosor. Klarar inte av fukten som uppstår i armhålan när man sover och med tyg emellan så råder jag bot på de tvångstankarna. Så yeah.

22. Hur många kuddar har du i sängen? Två. Ibland tre om jag råkat sno åt mig en av Ms.

23. Hur många landskap har du bott i? Västerbotten, Gästrikland & Västergötland.

24. Har du någon gång spytt på fyllan? Heh. Använder Pär Ström google som en pålitlig källa? Såklart jag har.

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Alla, tack? Men i omvänd ordning.

26. Är du social? När jag vill. Vilket inte är så ofta.

27. Vilken är din favoritglass? Magnum vit.

28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Köpa skitmycket fina möbler, konst, serier och film. Och skänka bort en del till välgörenhet. Yeah.

29. Tycker du om kinamat? Jovars, men inte jämt.

30. Tycker du om kaffe? Jag blöder kaffe.

31. Vad dricker du till frukost? Kaffe.

32. Sover du på någon särskild sida? Höger sida av sängen.

33. Kan du spela poker? Jodå.

34. Tycker du om att mysa? Ja. Men inte så mycket att jag går med i "Vi som <3 att mysa"-grupper på Facebook.

35. Är du en beroendemänniska? Like fuck. Beroende av rutiner, saker som smeker mina sinnen på olika sätt och nej, jag tänker inte säga nej. Livet är för kort för att förneka sig grejer man gillar. Som crack, t ex.

36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Nej, men en polare fyller år dagen före!

37. Vill du ha barn? Nein.

38. Kan du några andra språk än svenska? Jo. Kan lite på rätt många språk. Dock svenska och engelska bäst.

39. Har du någonsin åkt ambulans? Nej.

40. Föredrar du havet eller en pool? Havet. Även om jag är rädd att kraken ska ta mig.

41. Vad spenderar du helst pengar på? Mat, snus, smink och serier.

42. Äger du dyra smycken? Nej, använder knappt smycken öht.

43. Har du någon gång testat narkotika? Narkotikum? I would never!

44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? Snus.

45. Vem är den roligaste människan du känner? M. Och Marja!

46. Välj ett ärr på din kropp? Ärret som sträcker sig över hela min vänstra tumme. Strykjärnsolycka.

47. Vad har du för ringsignal? Doctor Who-temat.

48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Har ett par finskor i typ storlek 0 som står i min ena bokhylla.

49. Flirtar du mycket? Eh. Jag vet inte om jag nånsin kunnat det så neh.

50. Vart togs din profilbild för din blogg? Haha, i badrummet, så jag slipper hålla på i tre evigheter innan jag får till en bild där jag inte ser ut som ett mongis.

51. Kan du byta olja på bilen? ICKE! Men då har jag ju inte ens körkort heller.

52. Har du fått fortkörningsböter? Se ovan.

53. Vilken var den senaste bok du läste? Det var nog ett seriealbum: B.P.R.D - King of Fear.

54. Läser du dagstidningen? Metro räknas inte va?

55. Prenumererar du på någon veckotidning? Näe.

56. Dansar du i bilen? Jag får knappt plats att SITTA i en bil, hur i h-e ska jag kunna dansa i en?

57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? Peeetreee.

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? "Lök"

59. När var du i kyrkan senast? I januari. Med en grupp ur min klass för att prata med främlingar.

Smakfascisten

2011-04-05T22:44:00.003+02:00

Det är så många* i min RSS-feed som bloggar om 30 låtar och eftersom det är ett skitsoft sätt att lära känna bloggare man följer på en helt ny nivå OCH en perfekt ursäkt att få dela med mig av min ypperliga musiksmak så hakar jag på. (jag är sjuk också, så jag har TID, dessutom) Men jag kör ett par i stöten istället, så det slipper bli långkukigt. Då kör vi!

Dag 01 - Din favoritlåt

Oavsett plats, humör, whatever så funkar alltid Queen. Och det här är nog favoriten.

Dag 02 - Din hatlåt

Det här var så sjukt svårt, för man tänker ju inte på vilka låtar man hatar förrns man hör dem och de sabbar ett i övrigt schysst sammanhang. Men den här blir det. BLääää.

Dag 03 - En låt som gör dig glad

Om jag skulle avslöja hur ofta jag lyssnar på den här skulle ni anta att jag är sinnessjuk på riktigt. Det är sjukt ofta. Men den är ju peppande nåsåjävulskt!

Dag 04 - En låt som gör dig ledsen:

Jag är inte kristen, inte på något sätt, men harregud. Jag blir totalt uppriven av den här.

Dag 05 - En låt som påminner dig om någon

En vän jag träffar alldeles för sällan som bor i ett land långt borta.

* Ramnehill, Almestad, Det ljuva livet m fl.

Lika.

2011-04-03T00:57:00.002+02:00

Jaye Davidson i Roland Emmerichs Stargate & Katy Perry i videon till hennes E.T.

< rant >

2011-04-02T18:17:00.004+02:00

Såhär: fick för ett tag sen höra att jag var "precis som en skön killkompis" av en av mina klasskompisar. Han menade säkert inget illa alls med detta, men i egenskap av tjej som inte alltid gått hem hos den manliga delen av befolkningen ur attraktionssynpunkt så blev detta, under transportsträckan i mina hörselgångar - en fet jävla diss som sände mig tillbaka till högstadiet på en millisekund och jag övertygades, igen, att jag är totalt oattraktiv. Och jag blir sur då. För jag känner mig så jävla lurad. Jag är alltså, för att summera, en tjej med en del intressen. Sci- fi, serier, historia och annan matnyttig populärkultur. Detta roar mig, alltså tar jag del av det i ENORM utsträckning (förra månaden spenderades det mer pengar på serier än mat i hushållet, t ex) och under min tid på jorden så har man dessutom samlat på sig en del information om hur män föredrar sina kvinnor: kortare än dem, petita, smala, söta, långt hår etc etc. Och vanliga klagomål män har om sina kvinnor är att kvinnan saknar hobbys och att hon inte vill ligga lika mycket som honom.

Alltså inbillar jag mig, i egenskap av lång tjej som är tyngre än genomsnittet och inte konventionellt snygg att mina hobbys och mitt något högre libido BORDE vara en tillgång. Men verkligheten tenderar att motbevisa mig i detta. Så istället för att ses som ett kap (vilket jag hjärntvättat mig själv till att jag faktiskt borde vara baserat på tidigare utlägg) så ses jag istället som en killkompis som råkar ha en hoo-ha. Detta kompliceras YTTERLIGARE av att jag är feminist. Jag vill inte helst tänka på att jag sitter på nåt jävla erotiskt kapital, mitt liv blir mycket bekvämare utan den tanken närvarande och det är absolut inte något jag märkt att jag har, MEN, det betyder ju samtidigt inte att jag inte vill vara åtrådd och f-able. Och hela baletten slutar med att jag känner mig som en värdelös hycklare. So there.En annan grej jag stör mig på är fenomenet snygg tjej får gärna vara sexig OCH sexuell, ful tjej KAN vara sexig men inte lika gärna sexuell.
< / rant >

Girls in the men(')s room

2011-03-23T19:06:00.003+01:00

Smaskigt fakta bloggade för ett tag sedan om den här kampanjen från SCA, som går ut på att man försöker bryta tabuer kring mens och eftersom jag själv tycker att det är viktigt så hakar jag på! Jag har nämligen haft det lite som personligt mål själv; att sluta hymla och se det för vad det är - något som händer alla tjejer och hur mycket reklamen än vill få oss att tro att det är fluffigt, krispvitt och nästintill drömskt att ha det så är det egentligen inte en så stor grej. Däremot rätt central, eftersom man ju har det en gång i månaden. Sökte runt lite här i bloggen för att se hur ofta jag bloggat om mens och det visar sig att det är rätt ofta:
Läs: Tequilamens, riklig mens, färga håret rött och få mens samtidigt-mens, dividera om min cykel-mens & generellt mensgnäll.

Anledningen till att jag gjort detta är att jag själv har ENORMA problem med att prata om mens och hantera ämnet. Såpass att jag en gång (Scenario: Ny kärlek, hans place, jag kommer över på fyllan för lite lovin') flydde scenen för att jag fått mens samtidigt som en snubbe gett mig oralsex. Sa inte ett ord. Såg hans blodiga nylle och stack. Snubben fattade inget, somnade och myntet trillade ner först när han såg sig i spegeln nästa morgon och fick bildbevis på varför hans hud kändes stram i ansiktet. (Micke Sol bloggar förresten om att earna sina red wings här.)

Men nog om det. Jag gillar att ha mens. Det är ett smidigt sätt att regelbundet få veta att 1.) Min kropp funkar som den ska och 2.) att jag inte är på tjocken. Sen jag skaffade kopparspiral har det dessutom blivit lite ball i mitt eget huvud att ha det, eftersom jag fått mer mens - såpass mycket att jag typ tänker att det är som en superkraft. Att jag med ett kegelknip kan mensduscha någon är en tanke som roar mig enormt. OCH att jag kan blöda SÅ MYCKET utan att dö är rätt ballt det med.

När katten är borta...

2011-03-19T17:44:00.005+01:00

... Tar råttan på sig lösögonfransar, läppstift och tar egobilder på sig själv. Och sträckser Doctor Who. /Gräsänkan.

Telefonrensning

2011-03-09T14:06:00.006+01:00

I och med min senaste mobiluppgradering fick jag även fler megapixlar till mobilens kamera, så det verkar inte bättre än att jag tar upp den då och då och fotar lite i större utsträckning. Tänkte dela med mig lite av några av bilderna när jag lix för över dem till datorn! Roligt va? Trädet ovan möttes jag av på Alla hjärtans dag-morgonen. Någon ambitiös och kärlekskrank människa verkar ha bestämt sig för att proklamera sin kärlek för sitt "hjärta" över hela mitt kvarter. Skitgulligt. Jag tog åt mig lite sådär i allmänhet, eftersom budskapet var generellt och gesten var superfin.

Det blir alltid många M och hundet-bilder. Här är en av typ 15.

På Akademibokhandeln hittade jag den här fruktansvärda tingesten brevid seriehyllorna! Och att sälja mumbojumbo till vuxna, det är en sak, folk får tro på vad fan de vill, men att sälja en bok som uppmuntrar ett liv levt genom, bokstavligen, RENT ÖNSKETÄNKANDE i ett stenhård arbetsklimat där ungdomar blir utnyttjade för allt de är värda, trampade på, osynliggjorda och uppmuntra dem till att om de bara vill ha något tillräckligt mycket så kan de få det TILL TONÅRINGAR är fan inte fair! Eller nej, förresten! Människan är svag, det är fan inte ok att sälja den till vuxna heller och tuta i dem att det finns en kosmisk lag som kan fixa din privatekonomi så länge du har en visionboard! INTE OK! GAAAAAAAAAAAH!

Tematrio - hjältinnor!

2011-03-08T20:00:00.008+01:00

River Song, Doctor Who

Jag har bloggat om River så många gånger redan att min kärlek till henne nästan börjar bli pinsam. Men den kan inte förnekas! Doktor, professor, arkeolog och stenhård. Kastar sig handlöst ut i en iskall och syrefri rymd i fullkomlig tillit, dominerar Daleks, klär ut sig till Cleopatra för att sist sluta upp som odödlig genom att bli en sorts artificiell intelligens. Mångfacetterad donna, min River.

Mara av Acoma, Empire-trilogin

Mara var inställd på att leva sitt liv i kloster när hon plötsligt möts av beskedet att hennes far och bror stupat i krig och att hon som enda kvarlevande arvinge därför blivit Acoma-klanens överhuvud. Hon slängs in i politiska spel, giftermål, en kärleksaffär med en barbar och besegrar, genom list, ödmjukhet och generell awesomeness, sina manliga motståndare som genom fula knep försöker få henne lönnmördad, utmanövrerad och besegrad i krig.

Kara Thrace, Battlestar Galactica

Vad jag älskar med Starbuck är inte att hon är en asgrym och stentuff pilot, utan att hon genom hela BSG gång ständigt utvecklades. Författarna sparade inte på krutet när de skrev henne. Så nyanserad och rik. Och allt annat än perfekt. Och det är för alla hennes brister jag älskar henne.

Jag firar åttonde mars genom att uppmärksamma mina favorithjältinnor, inspirerad av bl. a

Kalle, Mats Strandberg och Glory Box-Sara!

Pausdump.

2011-03-07T18:08:00.005+01:00

Skärmdump av en grej vi håller på med i skolan: ett göra ett skivomslag baserat på en låt vi valt med artist av okänt ursprung. Jag valde en spansk en, sjungen av en kvinna, som innehåller ordet "amor"- vilket är typ det enda ord jag kan identifiera på spanska. Ville typ flörta med 20-talet lite, flörta ytterligare med Billie Holiday och ja. Då landar vi nånstans här. Dock inte färdigt, men så gott som. Försökte använda lite lineart den här gången, som synes.

(Amor Porteño snodde jag skamlöst från Gotan Project, btw. Så ni inte går runt och tror att jag kan säga "kärlekshamn" som det är nobodys business. Det kan jag inte.

Edit: Fabian Göransson informerade mig om att det inte alls betyder "kärlekshamn". Det betyder visst nåt helt annat. Porteño verkar vara en person från Buenos Aires, inget annat. )

Alone Again (Naturally)

2011-02-28T23:14:00.002+01:00

H säger:
tänkte om vi nån gång kan ta o ses.
Elin J säger:
ska kolla schemat!
fredag?
H säger:
men sluta... menar du att det är enda gången på hela veckan? e det på grund av hunden?
jävvla hund.
Elin J säger:
nej, bara det att jag är trött och behöver få vara ifred lite
H säger:
trött? sover du inte?
Elin J säger:
heldag imorrn+ sellout, heldag onsdag, foto torsdag
blir trött av att inte få vara ifred
jag är en introvert person=) Need my alonetime för att samla energi.

Har precis insett att jag är textbook-exemplet på en introvert.

Introverts are people whose energy tends to expand through reflection and dwindle during interaction.^[4]fishing and hiking. In fact, social networking sites have been a thriving home for introverts in the 21st century, where introverts are free from the formalities of social conduct and may become more comfortable blogging about personal feelings they would not otherwise disclose. The archetypal artist, writer, sculptor, engineer, composer, and inventor are all highly introverted. An introvert is likely to enjoy time spent alone and find less reward in time spent with large groups of people, though he or she may better enjoy interactions with a small group of close friends. Trust is usually an issue of significance—a virtue of utmost importance—to an introvert choosing a worthy companion. [...]Introversion is not necessarily the same as shyness or the social outcast. Introverts choose solitary over social activities by preference. Whereas shy people—who may be extroverts at heart—avoid social encounters out of fear^[7] and the social “outcast” not by choice. [wikipedia]

Jag hatar alltså inte att umgås med folk. Jag föredrar bara att göra det mer sällan. Det funkar med M för han är precis likadan, tom värre. Vi är förbannat duktiga på att hålla käft med varandra och ge varandra det utrymme vi behöver för att få vara ifred. Så om du vill hänga och jag ger dig nobben, ta det inte personligt. Jag gillar dig förmodligen asmycket. jag vill bara inte hänga just nu. Just nu vill jag bara få vara för mig själv lite. Sitta under min digitala/virala korkek och bara hålla käften.

Ögonblicksbilder 2012|02|26

2011-02-27T10:06:00.005+01:00

Med en smygfotad Lou Ferrigno på Sci-Fi mässan, öl med Fabian Göransson, Karl Johnsson, Gustav, Yvette och Sofia Falkenhem på Mitt andra hem och en Utopi-prenumeration rikare konstaterar jag att helgen var rätt så jävla sweet.

Goa gôbben.

2011-02-19T22:34:00.002+01:00

I veckan fick jag en ny dammsugare hemlevererad till mig av DHL - mycket smidigt. Det bästa var dock inte min superdammsugare, utan snubben som levererade, en tjock och glad RÅgöteborgare i medelåldern.

DHLgôbbe: - Jasså, det är du som ska ha det här vrålåket till dammsugarrre?
- Haha, ja! Vår gamla suger ju så jävla dåligt.
DHLgôbbe: - Jamen då har du skaffat rätt hära. Elektrolux är ju då dammsugarna rolls royce, serrö. Du vet, jag fick ju en såndära 495-kronors från Coop när jag fyllde år en gång. Helt värdelös. Höll ju bara ett och ett halvt år. Sen skaffade jag en Elektrolux och nu byter jag aldrig tillbaka, den går fortfarande som en klocka.

Älskar den sortens människor. Liksom, han jobbade ju för DHL - inte Elektrolux. Han älskar verkligen sin dammsugare. Svårt att inte bli smittad av sånt engagemang, oavsett om det gäller dammsugning eller whathaveyou.

Brillorm

2011-02-12T16:36:00.004+01:00

Så, efter ett par veckor i skolan stod det klart för mig att jag inte kunde fortsätta leva utan glasögon. Hur i helvete ska folk fatta att jag pysslar med reklam annars?

Nej, skämt åsido. Jag är närsynt och har brytningsfel - jag har bara varit för fåfäng för att att använda mina glasögon. Så fort jag började högstadiet slutade jag använda dem och så har det varit sen dess. När fåfängan sedan lade sig började ett frö (läs: tvångstanke) gro om att jag gradvis håller på att bli blind och därför utvecklade jag en obefogad rädsla att gå till optikern. Men, när jag inte kunde läsa ett smack av vad folk skrev på whiteboarden (oavsett var jag satt i klassrummet) gav jag in, bokade tid för synundersökning hos en mysig farbror och skred till verket. OCH NU KAN JAG SE! Känner mig helt ärligt lite pånyttfödd.

Pojkvännen har dock lite problem med att vänja sig vid mitt nya utseende. Han säger hela tiden att jag numer ser ut som en karaktär i The Big Bang Theory.

Waste not, want not.

2011-02-10T23:45:00.003+01:00

Rapport från en febrig och numera glasögonprydd Jonsson. Det är lite weird hur snabbt man ställer om sig till nya situationer. Jag gick från att leva högst isolerat (and lovin' it) till att dagligen umgås med 30 pers. Nu har jag varit sjuk ett par dar och känner mig så jäkla ensam och understimulerad. Jag vill tillbaka till skolan! Hsh, nedan ser ni detaljer från en grej vi har jobbat på i veckan, som jag gjorde om lite. Ni har ju nämnt ibland att ni gillar att använda mina grejer som bakgrundsbilder, så här har ni ifall nån känner sig trugad.

Den blev väldigt tapet, men ändå lite charmig. Sno på, för all del.

Fredag.

2011-02-05T13:28:00.004+01:00

- Beybe, jag gjorde bort mig på redovisningen idag.
M: - Freudiansk felsägning?
- Hur i helvete visste du det??
M: - Efter nästan 5 år ihop känner jag dig bättre än du känner dig själv. Så, vad sa du?
- Skulle säga 'skjutlock' men sa 'slidlock' istället.
M: - Hahahahahaha! Du är den mest sexuellt frustrerade kvinnan i hela världen!
- Nejmen, alltså, du vet ju att jag aldrig använder ordet 'slida', det är ju tokfult! Tror det blev nån engelsk förvrängning. Typ att jag tänkte "slide"??? Sjukt pinsamt anyhoo. Alla skrattade.
M: - Men såklart, as they should.

Snodd från Malin*: Tjejmiddagsfrågor

2011-02-02T19:38:00.004+01:00

Finns det något killnamn som du tycker är så trist och fult att du skulle skämmas för hans namn om han var din kille?
Lars-Ronny. En vän låg med en kille som hette det för ett par år sen och jag mobbar då henne för det (med all rätt, känner jag) fortfarande.

Om du fick välja ett enda av dina ex att tillbringa ytterligare en natt tillsammans med, vem skulle du då välja?
Låt oss hålla det förflutna i det förflutna. Inte för att det är nåt fel på dem, men harregud, what would be the point?

Finns det någon dialekt som du tycker är så ful och osexig att du skulle ha svårt för att inleda ett förhållande med en kille med denna dialekt?
Jag skulle nog ha väldiga problem med att ta en östgöte på allvar. Eller att låta bli att härma honom. Blir nog tröttsamt för oss båda efter ett tag.

Om du var tvungen att välja mellan att aldrig mer i ditt liv få använda någon typ utav smink eller att aldrig mer få läsa en bok, vad skulle du då välja?
Jag vill läsa. Men det hade varit svårt att ge upp sminket, det hade det.

Om du var sommarpratare i P1 och skulle berätta en lustig historia hämtad ur ditt liv, vad skulle du då berätta?
Tequila-incidenten.

Om du inte får nämna en kändis, vem är då världens snyggaste kille?
Hallå, jag har ju inte ens träffat alla killar i världen ens! Omöjligt att fatta ett rättvist beslut då.

Vet du vad din mormors mamma och din farmors mamma jobbade med?
Oh. Jag tror att båda var hemmafruar faktiskt. Men har egentligen ingen aning.

Skulle du våga sätta 100.000 kronor på att du utifrån ett klassfoto kan nämna både för- och efternamn på alla klasskompisar från mellanstadiet?
Mellanstadiet? Lätt. Jag gick ju med dem, och med vissa, från förskola ändå till gymnasiet.

Nämn något som du gjort och ser tillbaka på och tänker ”Hur kunde jag vara så jävla dum!?
Det händer i princip varje eftermiddag.

Finns det något yrke som nästan automatiskt gör även den torraste kille lite mer spännande och intressant?
Allt som innebär att man har talang är ju en sån grej. Är du torr men begåvad blir du genast mer intressant. Och SÄHKSI.

Villa, hund och Volvo eller lägenhet i city, utekvällar och cykel. Vilket tror du stämmer bäst överens på ditt liv om fem år?
Hunden har vi ju redan, och eftersom vi alltid varit dirt-poor och jag precis börjat plugga igen så har jag svårt att se ett hus i vår framtid. Jag försöker gå ut mer nu. Det går ok! Lite after work och så, men ja, en homebody är alltid en homebody och det är jag (vi).

Om alla dina tidigare pojkvänner skulle sätta sig i ett rum och komma överens om din absolut sämsta egenskap, vad tror du då dom skulle komma fram till?
Att jag är väldigt mycket "jag, jag, jag" hela tiden, kanske?

Om du var tvungen att byta hem med någon av dina tjejkompisar, vems hem skulle du då föredra?
Just nu: Annas lya i Melbourne.

Vad är det absolut konstigaste stället du har varit tvungen att kissa på?
Haha, jag kissade utanför en förskola bara förra veckan faktiskt. Men annars... Kyrkogård, en hönsgård/toaskjul i Sydafrika. Hönsgården var som kombinerad med toan.

Vem av tjejerna i rummet skulle med störst sannolikhet kunna tänkas bli statsminister?
Jag är ensam tjej här. Så... Ja, jag. Men alltså, jag har ju erfarenhet av att vara politiker. Över 2 år i Barn-och Grunskolenämnden, bitches! Yup. Det är faktiskt sant.

*Och med Malin menar jag såklart ingen mindre än Malin Svedjeholm.

Bend.

2011-01-27T18:13:00.002+01:00

gjorde den här för ett tag sen. Den är ointe riktigt klar, men jag visar den ändå, för jag vet inte när jag kommer ha tid/ork att färdigställa den tilll det stadie jag vill ha den i. Jag har varit på lokal och är därför fåordig. Gnite.

Richard.

2011-01-18T17:44:00.003+01:00

M kommer hem från jobbet, och när han ställer sig för att ta en kopp kaffe går jag fram, kramar honom bakifrån och börjar jucka mot hans stjärt.
M: - Beybe, that's just wrong! Du kan inte göra så, du har ingen dick.
- I have a mental dick??
M:- Nejnej, you ARE a mental dick. Stor skillnad.

Sketchy.

2011-01-14T00:21:00.007+01:00

Åsiktstorped-Micke får det svettigt här. Jag har inte haft tid att börja tuscha på den här än, men jag vill, jag vill, jag vill! Ofta blir porträtt så tråkiga, men när Micke ville ha ett listade han:

tevespel, Tarantino (Reservoir Dogs, Kill bill, popkultur överhuvudtaget, San Francisco och Kalifornien, Bodypump/Bodycombat/Bodyjam

som referenser för att ge mig input, så spratt det till i mig av glädje. Ovan ser ni första skissen.

Goodnight and go

2011-01-12T05:20:00.002+01:00

Klockan är 05:24 i skrivande stund. Internet är skrämmande tyst såhär dags, i min Twitterfeed är det jag, Sarah Silverman, Nina Hemmingson och Amanda Palmer som är vakna. Jag har sovit 45 minuter sen igårnatt. jag är astrött men kan inte somna. Jag känner liksom hur hjärnan äter upp delar av sig själv, det är lite läskigt. Hsh, jag har fifflat lite; ny banner, en länk till min blogfolio (som jag tragglade med i säkert 5 timmar för att få bilderna så stora som möjligt och nu tänker jag att de kanske blev FÖR stora?)

Jag går ju i skolan nu: tredje dagen ska strax börja och det är nice. Jäkligt nice. Svår omställning med heldagar bara. När jag jobbade så jobbade jag ju bara 3 timmar när jag jobbade morgon, så det fanns liksom utrymme för sömnkompensation i såna här lägen. Det finns det inte riktigt nu.

The man your man could smell like

2011-01-08T16:24:00.003+01:00

Har varit sjuk (och är fortfarande) i veckan och som påföljd blir jag stundtals ynklig och ömhetstörstande. Frågar om M vill kramas, men han sitter och spelar nåt helikopterspel. Jag tittar förbi och frågar sarkastiskt om han inte ska koppla in sin joystick för en mer "autentisk upplevelse". Efter en stund ger han upp spelet och kommer och kramar mig.
- Det tog då sin kära lilla tid.
M: - Ja, jag var upptagen, som du såg.
- Ja, how could I forget? "I'm in a helicopter" (med Old Spice-röst) Haha, det vore så sjukt kul att spela in en datanörsversion av den reklamen. "Hello Ladies, I'm the man your man could smell like. Look down - I'M A ROUGE! What's in you head? It's that hamper full of his dirty laundry, look to your left, stale pizza from THREE days ago still warm on my computer. Now back to me - I'm in a helicopter!"
M: - Haha!
- "Anything is possible when your man smells like clean and not a gaming-nerd."

Artemis i skogen del IV

2011-01-05T14:33:00.002+01:00

Ibland är jag bra senil, alltså. Efter jag blev klar med kära Artemis glömde jag som bort henne, trots att ni inte fått se henne i sin fulla vektor-prakt! Dumma mig. Här har ni iaf.

Och för er som missat: Del 1, del 2 och del 3.

I'm not trying to say that I'm smelling of roses

2010-12-29T17:41:00.002+01:00

Hade tänkt blogga om det här tidigare, efter att Linna Johansson bloggat jättebra om förebilder, men fick en spark i ändan nu, efter ovanstående incident på Twitter. Inte för att det är en incident, incident - folk vaföljer mig titt som tätt och ibland FÅR jag tom följare pga av mitt något vulgära språkbruk. Jag är fine med båda, tycker man att det är gross så slipper man. Det är det fina med Twitter, no hard feelings.

Men, jag blir ibland konfronterad med mitt bajsbloggande, tramsbloggande osv och jag vill bara klargöra: jag är inte intresserad av att förmedla en bild av mig själv som inte stämmer. Jag är inte perfekt och tänker därför inte framställa mig så. Jag är äcklig, har kiss-och bajshumor och andra helt normala egenskaper. Jag trivs väldigt bra med det. Jag ser inget fel i att visa mina mindre fina sidor, tvärt om kan jag tycka att det behövs i en bloggosfär där perfektion och tillrättalagdhet är det man ser mest. Om man inte pallar med att folk är mänskliga så känner åtminstone jag att det är en follower/bloggläsare jag kan klara mig utan. Är man bara intresserad av mina bilder kan man följa RSS-flödet för dem enbart och slippa stå ut med mitt kön/mitt bajs/mina andra trivialiteter/äckligheter. Det går att sålla om man vill.

Jag har inget behov av att framställa mig som smartare och bättre än vad jag är och jag ser helst att folk gillar mig för hela mig än någon fejkad bild jag väljer att presentera på internet.

Exterminate, Regenerate.

2010-12-25T16:02:00.012+01:00

Ok, i förrgår sändes Doctor Who julspecialen (som jag faktiskt måste säga var det den bästa hittills) , så därför tänkte jag lista 16 anledningar till varför DU borde börja kolla på Doctor Who, om du inte gör det redan dvs. Varför 16? För att jag gillar att anstränga mig lite extra*.

1. Doktorn. Du tas med på en resa med en av världens bästa och varierade karaktärer. Han är 900 bast, men slutar ändå aldrig att förvånas eller att bli uppspelt över saker. DET är en jävla bedrift i sig. Att han sen är hypersmart, rapp i käften och vurmar för mänskligheten på ett sätt vi själva sällan gör (inte så konstigt kanske, när han har två hjärtan) gör honom gjord av awesome.
2. Tidsresandet. Det säger sig självt att avsnitten blir mer spännande om möjligheten att dimpa ner var som helst i världshistorien ges.
3. Rymdaspekten. Ja, inte nog med att man kan åka fram och tillbaka i tiden (så länge doktorn inte korsar sin egen tidslinje eller ändrar fixerade tidshändelser) så är hans tidsmaskin även ett rymdskepp. Den sista i sitt slag even.
4. Det är camp. Jävligt camp. Men eftersom de som producerar serien vet det så är det jävligt camp med glimten i ögat.
5. Rasaspekten. I och med att det är brittproducerat får man se färgade personer som porträtteras precis som vem som helst. Inga token black-guys som dör först, utan vanliga personer som inte är vita som är allt från professorer till läkare till rättskämpar till bad guys. OCH blandförhållanden representeras.
6. Det är, helt ärligt, lite läskigt ibland. Mina favoriter; de gråtande änglarna (Med i bl a avsnitten Blink, The Time of Angels & Flesh and Stone) kan inte röra sig som någon ser dem eftersom de är kvantlåsta. Men så fort du vänder ryggen till eller blinkar så - BLAM! De rör vid dig och du skickas tillbaka i tiden. Doktorn sa en gång att de är den enda rasen som dödar en snällt: De skickar bara tillbaka dig i tiden och låter dig leva till döds. Dessutom manifesteras de genom avbildning eller, om någon skulle titta dem i ögonen, så bildas ju en bild av dem i syncentrat, och därigenom får dem makt över en mentalt, tills de växer sig tillräckligt starka för att byta sig ut ur din kropp och döda dig i processen.
7. Titellåten. Den är skum, läskig och helt fantastisk. En av de första elektroniska musikstycken som gjordes för teve och den gjordes av en kvinna. På 60-talet. DET i sig, bara.
8. Doktorn vägrar vapen. Det enda han använder för att ta sig ur jobbiga situationer är en skruvmejsel. Visserligen en sonisk sådan, men den kan inte döda någon.
9. Det är en serie som håller i längden. Eller kan du nämna många andra serier som klarat sig i 50 år?
10. Hans resekamrater. Klart som fan man blir ensam om man är hur gammal som helst, saknar hemplanet och är den sista av sin ras. Klart man tar upp liftare då. Liftare som ofta blir lite kära i en, såklart. Eller en robothund. (Tror det är därför jag gillat Donna Noble bäst, inget kärlekstjafs som kom i vägen. Men nej, jag är inte gjord av sten, jag grät när Doktorn förlorade Rose till ett parallellt universum och jag grät lika mycket när de "fick varandra" senare. Av glädje.)
11. Daleks. Alla behöver en nemesis och Daleks är Doktorns. Universums kackelackor med hybris. De vill döda allt som inte är Dalek och trots att Doktorn tott sig ha utrotat dessa envisa, känslokalla mördarmaskiner så har de en förmåga att dyka upp gång på gång.
12. River Song. Ok. Jag förnekar det inte. Doktorns kompanjoner blir lätt ensidiga i längden. ja, det är lite störigt att de ska gå och bli kära i honom typ jämt och bara rädda honom lagom mycket och att när de slutar resa med honom så är deras liv i princip över. Ett liv utan Doktorn blir aldrig detsamma för ingen man kan någonsin mäta sig med honom. Showen heter Doctor Who och det är han som briljerar. Det är därför det är så jävla skönt med River. River, även om hon romantiserar Doktorn ofta, sätter honom även på plats. Hon är lika smart, lika självständig och, även om hon inte är lika all-round som Doktorn, är bensäker på sin egen förmåga. Och hon kan köra TARDISen och landa henne ljudlöst. Dock är hon inte perfekt. Hon brukar kalla honom för rätt nedlåtande grejer och ärligt talat tycker jag att hennes karaktär är tillräckligt intressant och mäktig för att vara Doktorns jämlike, utan att hon ska behöva hävda sig med lillande uttryck titt som tätt.
13. Skådespelarna. Nog för att Storbrittannien är en ö och utbudet på skådisar är begränsat, men jag tycker det är skitmysigt att man får se stora, brittiska skådespelare i serien (Simon Pegg, Timothy Dalton, Bill Nighy t ex). Jag väntar bara på att få se David Mitchell & Robert Webb dyka upp nån gång. Det lär ju hända.
14. Den lär ungar att det är viktigt att ha the smartz. Doktorn värderar tänkandet högst hos sina kompanjoner (det råkar bara falla sig så att de är snygga kvinnor oftare än inte...ehum.), han är ju i princip vapenvägrare och ser sin hjärna som sitt främsta vapen.
15. Doktorn kan inte dö. Vilket är jäkligt goda nyheter för mig som är ett stort fan av att allt som jag gillar ska vara för evigt.
16. Gästförfattarna. Douglas Adams har skrivit för serien och nu nästa år kommer ett avsnitt signerat Neil Gaiman sändas!

*Detta är en lögn. Jag hade tänkt lista 25 anledningar, men det finns en bra anledning till varför de flesta listor är antingen i topp 5 eller topp 10. Det blir jävligt tjatigt och trögt att komma på grejer efter ett tag. Jag hade även tänkt posta det här inlägget den 25e, men eftersom jag jobbat hela julhelgen var jag, minst sagt, apatrött typ konstant. MEN jag gjorde iaf särskild fanart till inlägget! Som jag visserligen kunde spenderat mer tid på men...mjeh. Man ska vara glad åt det lilla, det får man inte glömma såhär i juletider.

#prataomdet

2010-12-20T12:44:00.003+01:00

Ok. Andas. Nu bir det jobbigt personligt.

Hela helgen har jag haft #prataomdet-taggen öppen i min Tweetdeck och det är ett så otroligt fantastiskt initiativ. Jag är jätteglad att folk vill dela med sig och ironiskt nog är jag tacksam över att den får mig att känna mig retroaktivt skamsen. För jag har aldrig blivit utsatt för något som ens skulle kunna påminna om ett övergrepp.

Däremot har jag nog själv gjort mig skyldig till ett par inskränkningar på den andres vilja.
Ansett mig ha rätten till det. Kom igen, bara lite? Tjatat, tafsat och trugat. Och ursäktat det med att han hade ju faktiskt stånd, även om han kroppsspråk tydde på att han nog inte alls var sugen.
Jag har blivit arg på ONS som inte fått upp den, jag blir arg över att jag, trots bättre vetande, går på myten om att killen alltid ska vilja, om och om igen. Tagit det som ett enormt personligt nederlag när de sagt nej. Straffat dem som sagt nej verbalt. Surat, tjurat. Manipulerat mig till sex med den andres dåliga samvete som vapen. Intalat mig att jag bara vet vad jag vill ha och därför SKA ha det. De gånger killens njutning ärligt talat har varit helt irrelevant, så antingen har jag struntat i den eller "tagit hand om den" av ren plikt efter jag kommit. Don't try this at home kids. Det här är inget sätt att bete sig på.
Och även om det har bankat i bakhuvudet så fort jag gjorde det, att det här inte är ok, så har jag borstat bort det. Tryckt undan. Glömt.

#prataomdet har gjort dem smärtfullt påminda igen och fan. Aldrig igen. Aldrig. Det är sjukt att jag inte visat folk jag åtrått så inni norden mer respekt.

Så av alla fantastiska blogginlägg som följt i #prataomdet-vågen har jag relaterat mest till de som många killar skrivit:

Simons "Törs knappt", eller Eriks "Ett slags utnyttjande", t ex. Sen finns otaliga inlägg på Prataomdet.se . Gå dit. Läs Tanjas inlägg om det med, för det är sjukt bra. Eller Gustavs.

You must be a limousine.

2010-12-18T20:57:00.006+01:00

Ok, efter att ha sett På Spåret i fredags och typ bara klarat musikfrågorna, där en Prince-låt var med, så fick jag ett ryck idag att lyssna på Prince. För första gången på jä-hävligt länge. Börjar mjukt med Diamonds & Pearls, går vidare till Raspberry Beret, When Doves Cry. Allt är mysigt. Sätter sen på Little Red Corvette och kan inte sluta lyssna. Den är ju så jävla bra! hur kan jag ha glömt den?? Lyssnar och lyssnar (för jag är en sån där sinnessjuk repeat-människa) och sjunger med. Och hajar till när de här orden passerar mina läppar:

"'Cause you had a pocket full of horses,
Trojan and some of them used"

Vafan??? Lyssnar vidare och det slår mig som en käftsmäll att den här låten ju inte alls handlar om en liten, röd bil. Så sjukt att man inte reflekterar över låtar man gillar som ung, så länge de är catchy. De är ju inte första gången. Och jojo, precis som förra gången finns element av slutshaming även här:

I guess I should've known by the way you parked your car sideways
That it wouldn't last
See, you're the kinda person that believes in makin' out once
Love 'em and leave 'em fast
I guess I must be dumb cause you had a pocket full of horses
Trojan and some of them used
But it was Saturday night, I guess that makes it all right
And you say - "What have I got to lose?"

And honey, I say Little Red Corvette
Baby, you're much too fast (Oh)
Little Red Corvette
You need a love that's gonna last

I guess I should've closed my eyes when you drove me to the place
Where your horses run free
Cause I felt a little ill when I saw all the pictures
Of the jockeys that were there before me
Believe it or not, I started to worry
I wondered if I had enough class
But it was Saturday night, I guess that makes it all right
And you say - "Baby, have you got enough gas?"
Oh yeah!

Vilket lördagsscoop! 20 år för sent. Ibland är jag bra trög alltså, eller åtminstone jävligt blåögd. Som jag sa till M när jag kom till insikt: "Det är som att få veta att tomten inte finns!"
M: - Vad förväntade du dig? Det är ju Prince.

Dagens bikt.

2010-12-15T20:01:00.002+01:00

Igår outade jag på Twitter att jag, som synes, tycker att 2001 - Ett rymdäventyr är en rätt kass film. Naturligtvis fick jag stå till svars för mitt uttalande direkt, och innan ni dömer mig vill jag säga att den är vacker, stämningsfull, långt före sin tid och bla bla bla obvious statement is obvious... Jag gillar film med handling. Därför ser jag inte vad som är så jäkla bra med 2001. Den handlar inte om något, utan är helt enkelt en konstfilm som folk feltolkat som en vanlig film. (Måste dock tillägga att Hal är bra. Hal är i princip det enda bra i filmen, imo.)

Så jag tänkte fortsätta bikta mig lite, Det var skönt att få vädra. Ok, here goes. Jag har en rätt äcklig ovana, som jag gör utan att tänka på det. Det är som en mild form av Trichotillomani skulle jag gissa. Eller åtminstone liknande. När jag inte tänker på det så "skalar" jag bort mascara från mina ögonfransar med mina naglar. Efter ett par timmar framför datorn brukar vänsterögat vara helt mascarafritt. Och så måste jag göra det på högra för att få jämnvikt. Pretty gross.

Vi avslutar med ännu en filmrelaterad hädelse: Jag hatar David Lynch. Eller, hans filmer då*. De i sin tur får mig att hata honom. Vanliga reaktioner man får när man yppar detta faktum är att jag inte förståååår honom. Och det erkänner jag gärna. Nej, jag fattar fan inte ett skit. Och, det kanske är fel av mig att vilja titta på historier som jag förstår, kan relatera till etc UTAN att behöva läsa babiljarder analyser, bli expert på skaparens bildspråk och symbolik och - att slippa bli dumförklarad just för att jag inte förstår. Jag har svårt att tro att nån jävel egentligen förstår, utan att det snarare är en tolkningsfråga. Tolkningar som jag är för lat för att göra. När jag ser på film vill jag bli underhållen, jag skiter i att Lynch förmodligen blivit kidnappad av aliens at some point och använder bioduken som sin privata terapisession - jag vill bara fly från mitt liv i två timmar och få ta del av någon annans värld istället. En begriplig värld. Det behöver inte vara supertraditionellt berättat ens, jag är inte rådum. Bara någorlunda begripligt. Är det för mycket begärt?

(*Kejrå, första säsongen av Twin Peaks är väl...ok.)

Ska jag köra tre Ave Maria på det, eller gillar ni mig ändå?

Hänt extra

2010-12-14T15:57:00.002+01:00

För ett par månader sen tragglade jag med arbetsprover till en reklamutbildning här i Gbg. Tiden gick, jag blev kallad till intervju osv, men eftersom jag var rätt övertygad om att jag inte skulle komma in så höll jag tyst om det här i bloggen. Under intervjun t ex, så frågade de vad som inspirerar mig.
Vad jag borde svarat: "Nittiostalsestetik, serier och science fiction blandat med art noveau, liksom?" Och med en dryg ton tillagt "Ni fattar? Ni fattar".

Vad jag faktiskt svarade: "Öh. Snygga tjejer, typ?"
Vi var klara på 10 minuter. Killen som var inne före mig var där inne i 40 minuter. Jag var inte särskilt positiv efter som mina sociala skillz varierar stort beroende på dagsform. Men igår ringde de och och sa att jag är inne! Börjar måndag nästa vecka redan. Mina förhoppningar är att jag blir AD och får ett riktigt jobb, mina rädslor är att jag kommer bli en reklamarhipster.

Pooper shooter.

2010-12-13T19:49:00.003+01:00

M: - Elin, måste jag ta bajssnacket* med dig igen?

*inser att jag bajsade för en stund sen och att det var rätt explosivt, men att jag börjat klämma finnar så jag kollade inte riktigt in förödelsen utan spolade bara*

- Jag tar bort det! Förlåt!
M: - Nej, jag har redan gjort det, men jag fattar fan inte HUR du bajsar! Det hade nästan kommit längst upp på porslinet!
- Du vet... Ibland går det fort! Och så blev jag distraherad av en finne...
M: - Elin...
- Jaaa...
M: - Du är en äcklig kvinna!
- Jag veeet. Ferlåt.

*Vikten av att lämna en ren toastol efter sig.

Day 30 – One last moment

2010-12-10T13:12:00.003+01:00

Ni vet, när man blivit ovän med någon och man bett om ursäkt och det verkar som att det är ok mellan er, men så går det ett par veckor och man är den enda som hör av sig och när man talas vid svarar ens trätobroder enstavigt och ger en ingenting tillbaka?

Dagens ögonblick får bli insikten som är konsekvensen av trätobroderns beteende. Ögonblicket när man säger till sig själv att: Nej, vet du vad? Vill hen vara sur så får hen väl vara det då. Tills korna kommer hem om det nu ska vara på det viset. Jag har fan gjort mitt, räcker inte det så kan det lika gärna vara.

Day 29 – Your aspirations

2010-12-09T18:30:00.002+01:00

Ojoj. Vilken fråga. Just nu är det typ att ta mig i kragen så jag kommer ur min tecknarsvacka (jag har väl nämnt tidigare att det tydligen finns bara tillräckligt med kreativ energi i vår relation för att hålla en av oss kreativ. Båda samtidigt går inte. M tecknar inte ofta numer, men för ett par dar sen satte han igång med en grej. Och jag sitter och försöker få saker gjorda men inget händer. Det är sjukt, men det är det som händer. Frustreande to teh max. Särskilt när man VILL teckna.)

I övrigt har jag inga direkta mål så (Blondinbella skulle väl slå mig på fingrarna för det) utan vill mest få jobba med något kreativt på heltid, helst på timmar som passar mig men funkar inte det så funkar det inte, då får jag göra't när det bjuds istället. Rita coola grejer for moniez. Typ så.

Day 27 – Your favorite place

2010-12-08T18:24:00.003+01:00

Jag har favoritplatser på alla ställen jag varit, men här i Götet är en av favoriterna Brännö. Ms pappa bor där. Bilar är inte tillåtna på ön (det finns en, för handikappade och äldre, men that's it. I övrigt är det flakmoppar och cyklar som gäller.) Den är liten, mysig och man blir avslappnad så fort man stiger av båten. Hade jag haft svinmycket pengar hade jag skaffat hus där. Men det har jag inte, så i nuläget får jag nöja mig med att besöka ön som gäst och njuta av havsluften mer sporadiskt.

Insikt.

2010-12-08T16:37:00.002+01:00

Idag kom jag på att jag typ inte använt behå på över två år, förutom en gång i spetember senast, då jag tog på mig en av hänsyn till mina medresenärer på tåget. Inget tissefräs så långt ögat kan nå på SJ inte. Hsh, jävligt skönt att slippa. För, på riktigt, jag lurar ingen - mina bröst är så små att de behöver inget stöd. Utom möjligtvis ett känslomässigt sådant.

Day 28 – Something that you miss

2010-12-07T13:42:00.003+01:00

Missförstå mig inte nu, jag älskar M så mycket att jag knappt fattar det själv ibland. Det vi har är det finaste jag varit med om och innehåller hela paketet: attraktion, tillit, intimitet - både känslomässig och fysisk - och en rolig och stimulerande jargong. Jag kan prata med honom om allt och han är ett enormt stöd. Och även om allt det där borde trumfa det mesta så kan jag ändå önska ibland att jag fick bli kär i honom igen.

Jag saknar att vara galet nyförälskad och det känns trist att jag aldrig kan få bli det igen i honom. Det är ett one-time offer. Jo, nog skulle vi kunna göra slut och kanske hitta tillbaka till varandra, men varken jag eller M tror på det konceptet. Bytt är bytt, kommer aldrig igen.

Så ja, jag saknar att vara nyförälskad i M. Ni vet, då man är så kär att man blir lite fysiskt illamående, då man inte kan koncentrera sig, då man håller tillbaka lite för att om man släppte ut allt så skulle man skrämma bort honom. Innan man kysst varandra och kyssen hänger i luften och de där underbara sekunderna INNAN första kyssen. DET saknar jag. Men inte så mycket att jag skulle byta bort det vi har nu för det.

(Ursäkta det känslomässiga kletet. Det blir så ibland.)

____________________________________________________________________
Edit. Men helvete. Jag har ju felpostat. Det skulle ju vara Day 27 – Your favorite place idag. Den får ni imorrn då.

Day 26 – Your fears

2010-12-05T22:12:00.002+01:00

Precis som med de saker som gör mig upprörd vore det typ enklare att lista saker jag inte är rädd för. Jag är rädd för det mesta. Om någon jag älskar glömmer höra av sig när de är på väg nånstans är jag övertygad om att de dött (bilolycka, flygplanskrach, freak train accident) och varje gång jag använt min plattång (fastän jag vet att den stänger av sig själv om den står oanvänd) så VET jag att jag då kommer komma hem till en lägenhet som är helt utbränd och att jag kommer hitta hundens kropp, vesuvius-style, som ett utbränt skal på golvet.

När jag är på väg hem är jag inte rädd för att bli våldtagen, utan att bli skjuten i en drive-by. Eller överkörd. Går jag nära ett spårvagnsspår tror jag att jag kommer halka, hamna med huvudet PÅ spåret i fallet och få skallen krossad av en spårvagn. När jag var ny i stan var jag rädd för att bli elektrifierad om jag nuddade spåren med fötterna.

Jag är livrädd att hunden kanske en dag ska bita ett barn eller annan hund illa (så när jag knyter fast honom då jag handlar får han ha munkorg på sig, så folk tror att han är farligare än vad han är och lämnar honom the fuck ifred för folk här nere fattar inte att det kan vara farligt att hälsa på hundar man inte känner) Jag är rädd för att någon ska sno min hund då han är fastbunden utanför affären. Jag är rädd för att drunkna. Jag är rädd för alger, blodiglar stora som flygplan och jättebläckfiskar. Ja, det här var bara ett smakprov.

Livrädd med stil.

Day 25 – A first

2010-12-05T22:10:00.000+01:00

Idag gjorde jag en jordnötssås för första gången. Höftade fram en. Blev sjukt gott faktiskt.

Day 24 – Something that makes you cry

2010-12-04T12:12:00.000+01:00

Det här.

Day 23 – Something that makes you feel better

2010-12-04T11:58:00.001+01:00

Det här.

Day 22 – Something that upsets you

2010-12-04T11:30:00.004+01:00

Det vore typ enklare att räkna upp saker som inte gör mig upprörd, ärligt talat. Jag blir arg 114 gånger om dagen på både stora och små saker. Så vi kan dela upp det i kategorier kanske.

I vardagen upprörs jag av: folk som inte plockar upp hundbajs, eller ännu värre - folk som plockar upp hundbajset i en hundbajspåse och slänger det nonchalant i närheten av där hunden bajsat istället för att gå de 60 meter det är till närmsta skräpkorg. Folk som har långa telefonsamtal som inte är nödvändiga när de är i någon annans sällskap. Folk med ljudliga tics på vagnen (hamnade brevid en smackare igår. 25 minuters konsekvent smackande är inte kul.)

På Internet upprörs jag av:Se ovan. Jag rantar i min statusrad så fort jag får såna mejl. Och, som ni ser, svarar jag rätt fittigt på dem med. Jag är en surfitta. Genusnytt och/eller det mesta som opålästa nötter skriver om feminism på nätet, när antifeminister använder aftonbladets Wendela som källor till inlägg där de gör "analyser" på mansföraktet i samhället för att sedan klumpa ihop feminister och kvinnor till en homogen grupp som de sedan spyr hat över.

I min egen tysta neurotiska hjärna upprörs jag av: Mina egna misslyckanden, att ingen raggat på mig sen typ september, att mitt hår växer för långsamt, att jag är totalt obegåvad, tråkig, ful och att jag typ behöver ett visst mått vemod i livet. Kan jag inte bara vara glad nån jävla gång? Nöjd. Stolt. Tillfreds. Nejdå. Så roligt ska vi inte ha det.

"You love me! You really love me!"

2010-12-01T18:05:00.009+01:00

Malin gav mig en Beautiful Blogger-award och med det uppmanas man att lista 7 saker om sig själv. Eftersom jag både är smickrad och gillar att prata om triviala detaljer om mig själv så blir det som följer:

1. Jag har en nytt tidsfördriv när jag åker kollektivt. Jag försöker förstå mig på sudoku. Jag brukar lösa Metros korsord för att fördriva tiden på vagnen, men det är snabbt gjort och inte särskilt utmanande, så nu har jag gett mig fan på att lösa sudoku. Jag har supersämst sifffersinne, så det är kämpigt och det tar lång tid men hittills har jag lyckats lösa tre! (har hållt på i två veckor) Så ja. Framsteg.

2. Mitt senaste favoriserade YouTube-klipp är detta:

3. Ett av mina största i-landsproblem just nu är att hitta en mascara som inte börjar smula efter halva dagen om man råkat få ögonskuggsprimer på ögonfransarna. Och den får inte vara vattenfast. Eller testad på djur. Eller vara hutlöst jävla dyr.

4. Just nu sportar jag ett fett sexigt köttsår på min högertumme efter en rivjärnsolycka. Gjorde morotskaka. Jupp. Tha's me. Livin' on the EDGE!

5. Inte nog med köttsåret, mina knän är helt blåslagna efter ett framstupafall i vinterkylan. Eller blå är att överdriva, de är mer bruna nu.

6. Jag tycker själv att jag har oförskämt bra musiksmak för det mesta, men ibland är den lite sämre.

7. Och eftersom jag delat med mig av skämsmusiken kan jag lika gärna ta det ett steg till, med skämskonst. Där såna här bilder hamnar (inte på grund av utförande eller så, mest typen av motiv. Men jag kan inte hjälpa att älska det. Tanken på att få hångla med en ung Snape. Drömmen. Hans innerliga blick! Jesus.)

(klicka här för att komma till upphovspersonen)

Passar på att skicka vidare priset till Micke, Tuggmotstånd, Kalle, Lisa, Like a bad girl should, syrran & Lina.

Day 21 – Another moment

2010-12-01T12:55:00.002+01:00

Med tanke på vilken dag det är idag, så tänker jag osökt på några av de längsta ögonblicken i mitt liv; nämligen då man HIV-testat sig och väntar på svar. Jag har testat mig ett par gånger, och jag skämtar inte - alla gångerna har mina provresultat tappats bort. Första gången jag testade mig och resultaten aldrig kom, så gick jag till VC varje dag för att se om de kommit in och efter typ 4 besök hade de förstått att de tappat bort mitt test. Jag gjorde om testet, de skickade in dem på superultrasnabbundersökning och två dagar senare fick jag veta att resultatet var klart och blev inkallad. Varpå sköterskan svarar att det är positivt. Jag bryter ihop och hon ändrar sig snabbt och säger:
"-Nejmen, jag menar att det är positivt, för det är NEGATIVT. Du har inte HIV!"
Hade jag varit vid en annan sinnesstämning hade jag skällt ut henne efter noter, men den känslomässiga karusell jag just klivit av hade gjort mig... jag kunde inte säga nåt. Jag sa typ tack och gick.

En annan gång testade jag mig och de sa att om de inte hört av sig inom två veckor så är man fri från det jag testades för (HIV, Hepatit C och syfilis). Två veckor går. Jag andas ut. På den 15e dagen ringer min telefon.
"-Ja hej, ringer från könsmottagningen. Jag tänkte bara säga att vi har fått dina resultat. Du har inte Hepatit C. Du har inte heller syfilis... Men det fanns visst inte tillräckligt med blod för att kolla HIV så vi ser helst att du kommer hit och gör om provet."
Tankarna rusar och jag blir såklart HELT övertygad om att de visst har mina resultat, de vill bara inte säga att jag har HIV i telefonen. Går dit nästa dag och får träffa sköterskan. Sätter mig nervöst på bristen.
- Ja, det är verkligen underligt att det blev såhär, säger hon.
- Så det här är inte en ursäkt för att få hit mig så du kan säga att jag har HIV, alltså? säger jag.
- Nej, gud nej! Så får vi inte göra!
- För det är inte första gången ett av mina HIV-test har kommit bort.
- Ja, såhär mellan dig och mig, så är det faktiskt inte helt ovanligt.
- Det är ju inte så bra.
- Nej. Inte alls. Särskilt inte när jag själv vet hur nervigt det är att vänta de där två veckorna.
- Jo, minst sagt.

Day 20 – This month

2010-11-30T18:15:00.003+01:00

Kommer jag bl a färdigställa skissen ovan till en affisch, göra mitt bästa för att hålla mig borta från alltför mycket julgôtta, peppa för DW-julspecial, mysa ner mig med mitt senaste Preacheralbum, försöka vara så kreativ jag bara kan trots att mina energinivåer står på noll, pumpa så mycket Blur jag kan (såg No distance left to run häromdagen och mina hots för Alex James och Damon Albarn fick sig ett rejält uppsving och vet någon vilket märke det är Graham har på sina bruna bågar så skulle jag bli väldigt tacksam för svar) Ehm. I övrigt. Same old, same old. Eller, ja, egentligen är väl det jag räknat upp inte så förbannat utöver det vanliga heller.

Day 19 – Something you regret

2010-11-29T12:00:00.001+01:00

Det finns väldigt många saker jag ångrar. Jag får dåligt samvete för ingenting och allting, t ex hade jag ångest i ett halvår ungefär för att jag shyssjade en kompis när vi var på bio. Men någonstans vet jag ju att det är trams, när jag mår dåligt för sånt. Det är okynnesånger.

De saker jag ångrar PÅ RIKTIGT har jag burit med mig i flera år. Saker jag gjort mot människor, saker jag sagt åt människor. Jag kan vara riktigt otänkt ibland och ibland nästan på gränsen till hänsynslös och skoningslös. Jag har blivit bättre, ju äldre jag blivit och det är något jag aktivt jobbar på. Att vara snäll, hänsynsfull och mindre egoistisk. Mindre impulsiv. Mer konsekvenstänk. Så de saker jag ångrar är grejer jag aktivt påminner mig om, de är mitt straff - så som det borde vara. Ånger ska vara ett straff för sin egen dumdristighet. Och en påminnelse om att man fan inte kan bete sig hur som helst mot folk.

Dagens hjälte.

2010-11-28T23:26:00.002+01:00

Tuggmotstånd. Som tappert battlar mobben som kommenterar i Genusnyttsbloggen. Du förtjänar typ Nobelpriset i tålamod. Jag har F5at de få lediga stunder jag haft i helgen för att få läsa dina svar på idiotkommentarerna. Du gör det bra. Keep it up (om du orkar, dvs. Gudarna ska veta att jag hade kastat in handduken för längesen.)

Day 18 – Your favorite birthday

2010-11-28T20:55:00.006+01:00

Överlag är jag pissdålig på att fira min födelsedag, men jag ska ju välja en och då tar den här priset. Året var 2007. Jag bodde/pluggade i Sydafrika. Vi åt gott, drack gott (och mycket. Tror en hel flaska Jameson slank ner för den här damens strupe). Var ett intimt litet sällskap med goda vänner som gick ut sen.

Jag hade köpte mig ett par assnygga skor (som hunden åt upp förrförra året =(=(=()
Dessutom, om jag får säga't själv, var jag så snygg att jag nästan förkroppsligade Keira Knightley. Här med den (nästan) lika snygga Ross. Det enda som fattades mig var M. I övrigt var den födelsedagen perfekt.

Day 17 – Your favorite memory

2010-11-28T19:20:00.005+01:00

Ursäkta försenat inlägg, men i fredags jobbade jag kväll, för att jobba dag direkt efter. Sen hade vi gäster på lördagkvällen och så har jag jobbat dag idag med. Behövde göra en insättning på sömnkontot is all.

Jag på Fy för Fredrik-fest .

Hursomhelst. Att välja ett favoritminne är för svårt, alldeles för svårt. Så jag tänker utnämna en period i mitt liv som favoritminne, eftersom den perioden genererade så många bra minnen. Mina år i Hofors. Eller som jag brukar beskriva det: serietecknarHogwarts. Två år av möten med underbara vänner, obegränsad tid att teckna på, kalsongtorsdagar, temafester, surrogatpizzapappa, öl, mötet med den kille som jag är rätt säker på är mitt livs stora kärlek och mest götta bara.

Day 16 – Your first kiss

2010-11-26T12:00:00.002+01:00

Ok. Jag gick i åttan, hade precis lyckats bli ihop med en skitsöt veg-kille från Umeå. Kristoffer, ett år yngre än mig. Vi hade mötts på ett UNF-läger. Jag tror typ att jag neggade honom till att bli ihop med mig. Jag minns inte riktigt, det var många vänner som fick sköta teknikaliteterna, men jag minns att jag var väldigt spydig mot honom första gången vi träffades. När vi väl sågs höll vi mest hand och tittade blygt på varandra. Jag var asblyg. Han var asblyg. Vi vågade inte vara ensamma, så på vår första riktiga "date" hade jag med mig tre (!) kompisar och han hade med sig två.

Vi gick på bio minns jag, såg någon av de senare Scream-filmerna. Vi höll hand i biomörkret och jag hade hoppats på ett klassiskt gäsp-move (jag var oerfaren och fick min verklighet serverad till mig genom film, ok?) eller åtminstone en liten kyss. Men icke. Jag förblev okysst genom hela filmen. Efter filmen skulle vi ta bussen till Flurkmark till en ur mitt entourages mamma, där vi skulle sova. Jag hade gett upp hoppet och hade väl vant mig lite vid att vara 14 och okysst när vi sa hejdå (fortfarande ingen kyss) och jag tittade lite uppgivet mot busscentralen efter de gått, men insåg att nej, det blir inget. Koncentrerade mig på kön istället. Och då. Då kom han. Kristoffer sprang ut, tog tag i min arm (som på film! For real!) och drog sig till mig och kysste mig! Jätteordentligt! Han var lite kortare förstås, men det var/är oviktigt i sammanhanget. JAG_KYSSTES. Och det var precis så awesome som jag trodde att det skulle vara, fastän våra tänder krockade lite.

Jag träffade Kristoffer igen, här i Göteborg, bara för ett eller två år sen. Det var vid en hållplats vid Brunnsparken och jag stirrade på honom, sådär råstirrade som jag brukar göra när jag tycker mig känna igen någon men är osäker på om det är mitt brytningsfel eller bara ren fantasi. Han kände igen mig iallafall och vi småpratade lite om vad vi gör/gjorde nu/hur vi hamnade i götet. Han är bög nu. Jag kände på mig redan då att det nog barkade iväg åt det hållet. Men den kvällen, den kvällen var han straight. Och han gav mig ett asbra minne för livet.

Day 15 – Your dreams

2010-11-25T16:28:00.002+01:00

Om man bortser från basic grejer som att få uppleva utomjordisk kontakt innan jag dör, så får jag väl säga typ helt vanliga, men rätt awesome saker ändå. Typ som att få leva med M så länge vi båda tycker att det är roligt och älskar varandra, att få resa till platser med asgamla, imponerande byggnadsverk, att få ett dayjob där jag får vara kreativ och såklart; att få ligga med David Tennant*.

*Frikort. Reserven är Alan Rickman.

Day 14 – What you wore today

2010-11-24T12:31:00.003+01:00

Olika.*

* Kom igen, vi gick ju precis igenom det här. Jag har inga spännande kläder, jag bryr mig inte särskilt mycket om vad jag drar på mig och därför blir det inte bättre än just såhär.

Day 13 – This week

2010-11-23T21:35:00.001+01:00

Äta, sova, jobba. Repetera till måndag.*

*Ja, jag kunde ha skrivit glättigt, men jag är pank, grinig och vill bara att det ska vara fredag så jag får lön.

Day 12 – What’s in your bag

2010-11-22T19:15:00.002+01:00

En bläckpenna, försvarets lypsyl, läppglans från MUS, tamponger, plånbok, pass (eftersom jag inte orkat förnya mitt leg), mobiltelefon. Oh! Och i ett av de dolda facken hittar jag borrar i 3 olika storlekar. Vadfan gör de där?

Day 11 – Your siblings

2010-11-21T12:00:00.010+01:00

Sanna. 24 år. Bor här i Göteborg, bara ett par hållplatser bort från mig (och det gläder mig ngt fruktansvärt att ha henne så nära!). När man var mindre ville man ju liksom inte associeras med sina småsyskon och tyckte att alla som sa att deras syster var deras bästa vän var megatöntar som inte kunde skaffa riktiga vänner, men nu när jag blivit äldre har jag och syrran kommit varandra närmre, vi gillar samma grejer, gillar mat båda två (så jag bjuder över henne på käk lite då och då. Då True Blood gick var det en gång i veckan vi sågs, käkade ihop och glodde på TB.) Nu är träffarna med sporadiska och min tappra syster håller god min medans jag tvingar henne att titta på Doctor Who med mig. Det är mitt lilla projekt just nu, att få henne att älska Doctor Who. Hon är singel, rastlös,konstant ressugen och fruktansvärt rolig.
Reneé. 21 år. Bor i Burträsk med hunden Rasmus. Hon jobbade tidigare med att göra badtunnor men numer är hon mejerist, efter att ha opererats ett par gånger för karpaltunnelsyndrom. Vi har inte lika bra kontakt, hon är ju 5 år yngre så då vi växte upp såg jag henne mest som ett glatt, men jobbigt, litet glin. Hon pratar otroligt bred bondska, har sjukt bra hand med barn och väldigt lätt till skratt.
Alex. Fem år. (Blir sex år om ett par dar bara! Stora killen, liksom!) Bor i Burträsk med far, styvmor och katten Diesel III. Han är min halvbror om vi ska vara tekniska, men det kvittar liksom. Han är så hel som ett syskon kan bli för mig. Otroligt energisk, glad och fett impad av att jag kan rita på min dator. Han är så himla rolig och fin och jag saknar honom jättemycket. Han verkar ska bli en snäll kille. På hans dagis har de en dag då varje unge får bestämma vad alla barnen ska göra. På Alex' dag var hans projekt att baka en tårta som han kunde bjuda de andra barnen på. Det är fint.

Och det kom djur...*

2010-11-21T02:25:00.005+01:00

Eftersom jag vet med mig att det kommer bli ett inlägg med många foton i imorrn och eftersom jag postade ett inlägg med ett foto på mig själv idag så känns det som att jag borde balansera upp med en skärmdump. Så att ni som kommer hit för det tecknade inte ska sucka uppgivet varje gång ni klickar er in här (ni kan t.o.m få en liten utzoomsbonus). Jag är så snäll.

*Titeln på johan Jergner Ekerviks magnifika blogg.

Day 10 – What you wore today

2010-11-20T14:56:00.006+01:00

Nån båtringad/trekvartärmad historia
Jeans
Fotbollsstrumpor
Helly Hansen-sockar
Och typ 50 gram fett i håret.

Day 09 – Your beliefs

2010-11-19T12:00:00.001+01:00

Jag har ju nämnt tidigare att jag är en foliehatt, ett påstående jag inte tänker ta tillbaka. Då inte sagt att jag är helt dum i huvudet och att jag saknar förmågan att tänka logiskt. På många nivåer är jag smärtfullt medveten om att det här är långsökt, fånigt och ibland lite galet - men eftersom det ligger viss magi i att tro på det omöjliga så gillar jag att på en nivå köpa det.

Tanken på utomjordingar som besökt vår planet i antiken, t ex. Idén om en systerplanet som inspirerat gamla religioner och myter. Trots tvivelaktiga källor och att påståendena baseras på vaga teorier at best. Atlantismyten, att det omöjliga på något sätt blivit möjligt, avvikelser. Allt. ALLT det där gör mig glad och får mig att tro på något större än mig själv. Och är det inte det tro handlar om i slutändan? Att finna tröst i en omöjlig tanke.Att handlingen i Stargate kan vara på riktigt. Så awesome.

Day 08 – A moment

2010-11-18T13:23:00.003+01:00

I Rom, 2007, med min syster. Högst upp på Spanska Trappan.

För en historiefantast som yours truly var hela vistelsen nästan magisk. Och det fanns många ögonblick då jag var tvungen att stanna upp och bara andas in allt. All historia som fanns i varje vägg man stod i närheten av. Syrran var dock mindre road av min hänförelse och sa upprepade gånger: - Men kan du sluta titta på HUS nångång???

F.ö drar lillasyster tillbaka till Rom idag för en långweekend. Jag tycker det är fruktansvärt okänsligt av henne att dra nu när Harry Potter and the Deathly Hallows äntligen går på bio, eftersom vi lovat varandra att se den ihop. Så jag får vänta tills nästa vecka då hon är tillbaka. Skit.

Day 07 – Your best friend(s)

2010-11-17T12:00:00.004+01:00

Elin & Anna

Jag har ju då det enorma privilegiet att inte bara ha en bästa vän, utan två. Donnorna här ovan är bland det käraste jag har, fastän den ena befinner sig i motsatta sidan av landet och den andra på andra sidan världen . Vilhelmina och Melbourne, för att vara exakt. Elin (jag brukar kalla henne för hennes efternamn) lärde jag känna i högstadiet, då vi gick i samma klass och Anna (använder även hennes efternamn vanligtvis) lärde jag känna i gymnasiet, i egenskap av fellow rökare. Och när vi slog ihop våra påsar skapades magi. Samma sorts humor, olika musiksmak (även om den överlappar oftare än inte) och genomgodhet. De är så sjukt snälla och omtänksamma, men även lite fulla i fan. Så även om vi numer bor väldigt långt ifrån varandra vet jag att de här tjejerna har min rygg och när vi ses så är det som att vi aldrig varit ifrån varandra. Jag älskar dem.

Ursäkta röran.

2010-11-16T23:46:00.001+01:00

Jag försöker bygga om.

"I want you to get excited about your life!"

2010-11-16T21:41:00.005+01:00

- Dr. Phil

Jag irriterar mig på mycket. Stort och smått och vad jag tänker ta upp idag som jag stör mig på kan verka smått, men det är så irriterande att mina mentala tänder börjar gnissla (och ibland gör jag det bokstavligen) nämligen - folk som inte bryr sig. Som är blasé. Obrydda.

Som man inte kan få en reaktion ur hur man än försöker, som inte ser fram emot nåt - kvittar vad det är, kan vara den nya Harry Potter-filmen, en ny ögonskugga de vill ha eller det nya numret av Café - jag bryr mig inte vad du blir exalterad över, så länge du visar glöd för NÅGOT. Om någon kryssar i "ogillar" på något av mina blogginlägg bryr jag mig inte så mycket, man kan inte vara omtyckt jämt - men just när någon kryssar i OBRYDD. Det sticker som nålar i ögonen. Sluta läs för fan då om jag inte engagerar, eller mejla mig med dina klagomål - om du har några dvs - du kanske är för oberörd för att engagera dig. Att vara blasé är inte häftigt. Det är rätt douchigt och brukar ofta sitta ihop med en jävligt trist översittarattityd. Som att man är så jävla häftig att man står över någon annans passion och glädje för att man inte kan se det intressanta i det. Fråga dig själv vad som gör dig så fantastiskt mycket bättre och intressant nästa gång du känner att ögongloberna är på väg att himla, och tänk på vilket effektivt sätt det är att få personen du pratar med att på en sekund känna sig liten. Och tänk på hur schysst det är. En liten uppmaning, bara.

Day 06 – Your day

2010-11-16T16:00:00.018+01:00

Vaknar av väckaren 06:00. Trycker på snooze, men stiger ändå upp minuten senare. Sminkar mig, sätter på lite grönt thé, tjatar på M att han måste stiga upp, drar till jobbet. Jobbar. Handlar på vägen hem, hjälper en tant av spårvagnen vid avstigning. Tar ut hunden på en promenad, matar honom när vi kommit hem och testar göra äggmuffins (ägg, fetaost, bacon, grädde) men misslyckas kapitalt när de bullformar jag har hemma vägrar hålla formen (måste jag skaffa metallformar? Blev så grundligt besviken över att äggmuffinplanen misslyckades att det nästan är på gränsen, alltså). Gör istället Ägg-GRATÄNG och en pannacotta som plåster på såren. Sätter på kaffe, äter äggratängen och ägnar mig åt mitt favoritfrunchfördriv: att läsa de nya blogginlägg som finns i min RSS. Bl. a har Julia har skrivit fint om kärlek. Bokar tvättid. Öppnar PS och börjar pilla på den här:

Motiverad skärmdump som är hiskeligt beskuren för att bibehålla en viss mystik.

Tar en eftermiddagslur. Sov dåligt inatt, så jag kompenserar i efterskott. Vaknar. mer PS och kaffe. Går ut med hunden igen. Kramas med M när han kommer hem från jobbet. Mer PS. Kommenterar i Genusnyttsbloggen. Överger övre bild för att okynnesteckna på den här istället:Skypear med Lisa, Stef & Randi i över säkert en timme, tackar för mig när jag blir hungrig, pular i mig lite pannacotta och ser på senaste avsnittet av Gossip Girl.

Day 05 – Your definition of love

2010-11-15T12:00:00.010+01:00

Det kan nog vara dumt att försöka definiera kärlek, eftersom den är så föränderlig. Men jag ger det ett försök, iaf ett försök till att definiera romantisk kärlek. Den andra sorten är ett helt annat kapitel.

Det bästa med kärleken är att jag vet, med nästan 100 procents säkerhet att han kommer finnas där för mig, oavsett vad som händer. Oavsett om jag beter mig jävligt dumt åt och gör idiotiska misstag . Att jag alltid kan vända mig till honom, alltid få bra, konstruktiva råd baserat på någon som känner mig på fler nivåer än någon annan fått göra. Och oavsett hur han är, hur han beter sig så vet han att han har samma trygghet i mig. Jag tycker det är fantastiskt häftigt att få uppleva den sortens intimitet som jag har med M. Den här självklarheten. Och även om det är jobbigt så kommer vi jobba på det, för att vi tycker att vi är värda den insatsen. Och all stolthet och prestige får stå åt sidan för det som är viktigt. I övrigt tycker jag nog att Peter Gabriel beskrivit det väldigt bra.

Day 04 – What you ate today

2010-11-14T15:53:00.007+01:00

Eftersom jag jobbat helg blir det en lite trist matlista, men here goes:

Frukost: 2 koppar kaffe (jag är för lat för att fixa frukost innan jag drar till jobbet. Jag kör på frunch istället)
Frunch: I sketastor avokado, ett paket bacon och en bit mögelost. Mer kaffe.
Mellanmål: En bit av gårdagens LCHF-pannkaka* med philadelphiaost på. 3 kalla köttbullar. Kaffe.
Middag: Fusk-Gulasch:

500 g köttfärs

En skitstor purjolök
3 röda paprikor
300 g blekselleri
3 dl Creme Fraiche
2 köttbuljongtärningar
6-7 dl vatten
3-4 msk tomatpuré
paprikapulver.

Hacka upp grönskakerna, stek i rikligt med smör, salta peppra.
Stek köttfärsen (salta och peppra den med). Häll i grönsaker och köttfärs i en gryta, släng i resten. Låt småputtra tills grönsakerna är mjuka. och servera med creme fraiche. Superenkelt och LCHF-friendly.

*-Beybe det blir pannkaka till middag!
M: - Yey! Men, bara för säkerhets skull måste jag fråga, är det pannkaka i ugn eller stekpanna, för de två senaste gångerna du sa att det blir pannkaka så var det i ugn och så blev jag secretly disappointed.
- Oh. Ja, det blir i ugn.
M:- Figures. Men bara så du vet så heter det ugnspannkaka.
- I Norrland heter det bara pannkaka. Vad du vill ha är plättar. Lär dig det or deal with it.

Day 03 – Your parents

2010-11-13T16:18:00.002+01:00

Ibland glömmer jag att min egen historia är också är mina föräldrars och att det kanske inte alltid är så snällt att hänga ut dem som jag vid tillfälle gjort på internet. Därför censurerar jag mig själv idag, och tar bort inlägget jag skrev om dem först.

Mina föräldrar är människor. Hårt arbetande, kreativa på olika sätt, musikaliskt, bildmässigt och allmänt bra med sina händer. De är bra människor, men inte felfria. Precis som jag och de flesta andra.

Anala nöjen.

2010-11-12T22:23:00.003+01:00

Sanna säger:
okej, jag fes nyss i typ 30 sekunder
Elin J säger:
hahahahaha
Sanna säger:
det var sköööönt
men jag borde nog byta trosor
Elin J säger:
blev det en stjärtis?
Sanna säger:
jag vet inte... men chansen är väl relativt stor att någon av sekunderna var en stjärtis, right?
Elin J säger:
det hade du nog känt
Sanna säger:
oh, it ain't oveeeeeeeeerrrrrrrrrrrrrrrrr
phew
now it is
Elin J säger:
bra
Sanna säger:
att fisa är helt klart underskattat
rapa är inte alls lika härligt
men fisa....
mmmm
Elin J säger:
du borde testa analsex
for real
du verkar ju bli glad av anal stimulans
och med mkt glidmedel, ngn du litar på och mycket tid...
you could certainly be an assbandit, young lady
Sanna säger:
i totally saw that comin

Day 02 – Your first love

2010-11-12T12:00:00.001+01:00

Jag, Rasmus och exet.

Om man bortser från den enorma kärlek jag hyste för Young Indiana Jones (jag hade en affisch på honom, sittandes på en kamel brevid min säng som jag pussade gonatt) när jag var runt 8-9 år, så är nog min första riktiga kärlek mitt senaste ex; A. Vi blev ihop när jag var 20 år, han var invandrad dataspelsutvecklare från Eskilstuna som pluggade på LTU och jag fick upp ögonen för honom när jag följde med Acke på en robotbrottningsuppvisning. Vi var tillsammans i två år. Det var riktigt nice, han är en superschysst kille och jag kan inte säga något ont om honom. Eller jo! Han har superdålig filmsmak. Han tycker att Tank Girl är en bra film. (BLASFEMIIIII!) Vi har nästan ingen kontakt idag. Jag antar att det är nackdelen på att basera ett förhållande enbart på kärleken till varandra, utan några gemensamma intressen whatsoever. Lite trist.

Day 01 – Introduce yourself

2010-11-11T12:55:00.006+01:00

Hittade en bloggämneslista hos Malin, med 30 punkter att blogga om dagligen och eftersom jag lider av lite bloggtorka så kör jag på den med! Dag ett ska man presentera sig själv, så here goes.

Jag är en 26-årig foliehatt (dvs: jag tror på helt bizarra konspirationsteorier, aliens, kryptozoologiska väsen, spöken och annat underbart) från Burträsk i Västerbotten. Jag har inte mycket till liv, även om jag vill få er att tro det eftersom jag så förmätet skaffat en blogg att fläka ut detta (rätt så intetsägande) livet på. Jag har världens bästa pojkvän, the hots för Doctor Who, ett gravt koffeinberoende och ett rätt dåligt spritsinne. Dessutom tecknar jag.

Det avslutar vi med en totalt omotiverad skärmdump på en grej jag pillar på lite då och då, tycker jag. Så får ni höra om min första kärlek imorgon.

Dags att rösta igen!

2010-11-09T21:31:00.002+01:00

Om ni vill vara snälla alltså. Varje gång ni röstar får en älva sina vingar! (eller, ja, ni kan bara rösta en gång, men ett par vingar är ju faktiskt mer än tillräckligt och betydligt mer än vad vi vanliga dödliga har)

Burträsk

2010-11-08T15:15:00.002+01:00

ser så fint ut att man får lite hemlängtan. Bild snodd från Simone.

Jag är kär i bilden av dig, inte i dig.

2010-11-07T23:17:00.006+01:00

En lustig grej hände för ett par dar sen, som jag blev rätt överumplad av, nämligen att en kompis bytte profilbild på facebook, till en där han inte har en tröja på sig. Om till min stora förvåning drabbades jag av (i brist på bättre ord) ett lätt kåtslag. Visserligen hade jag ägglossning och hela det köret, men att se en kompis, som man aldrig varit attraherad tidigare, i det nya ljuset kändes sjukt bizarrt. Jag är van vid att attraktion är omedelbart eller obefintlig. Inte att den kommer upp som en gubbe i lådan. Jag undrar bara om det här är vanligt? Är jag normal?

(bilden ovan är f. ö min nuvarande profilbild på facebook. Superposig och pretto. I don't do spontaneous.)

Det blir inte rätt med en gång, btw.

2010-11-07T14:19:00.003+01:00

Jag vet inte om ni fått för er att jag lyckas med bilder på en gång, jag hoppas att jag inte fått det verka så. För det stämmer inte_ALLS. Det är rätt många turer så fort jag gör något, tyvärr. Jag vet inte ens om den blåa versionen är helt rätt, men det visar sig.

Re: Tråkig

2010-11-07T13:45:00.002+01:00

Julia bloggar om att vara tråkig och jag kan bara nicka igenkännande. Det känns sanslöst skönt att känna igen sig i såna bloggposter. Jag är en hemmaråtta, jag jobbar ofta helger och fredagkvällar och jag har nått en sådan ålder(?) att jag helt enkelt inte vill slösa bort en hel dag på att vara bakis, då sitter jag hellre hemma i helly-hansen sockor och tecknar istället. Men då det händer att jag kryper ur min dungeon och umgås med folk, så frågar jag mig ofta VARFÖR jag inte gör sånt oftare? Träffar gamla vänner, gör nya bekantskaper och inspireras av dem. För jag blir alltid det. Inspirerad av att umgås med folk.

Don't get me wrong, jag är rätt inspirerad normalt, men att träffa folk ger mig ett nytt driv, nya perspektiv och jag frågar mig konstant varför jag inte gör det oftare. Min syster skämtar om det rätt ofta, att jag inte har några kompisar, så när jag bjöd med henne på Jennys Halloweenfest började hon genast med sin vanliga "Åh! Har du en kompis"-schpiel. Varpå jag svarar
- Jag har kompisar. Jag orkar bara inte umgås med dem så ofta.
Och det är verkligen så. Latheten och bekvämligheten vinner. Men jag ska bli bättre på att umgås, det ska jag. För jag vet ju att det alltid är värt det.

Stranglerfish

2010-11-07T01:22:00.002+01:00

Har pillat en del med halftones (det är jobbigt. Som FAEN.) och den här känns nästan klar nu (missade att lite skräp hamnade i håret i den här versionen, men det får fan vara, det finns inte med i orginalet - det här är bara en råkopia). Åtta färger.

Dags för mer tecknat i den här bloggen, tycker jag. Skäms nästan för att jag lagt upp så många camwhore-foton på sistone. Det får jag fan sluta med.

Eyelashes hold little surprise.

2010-11-06T17:31:00.003+01:00

They’re underneath you hair, they’re like hair for eyes.
They’re a symbol of femininity
pulling down your eyelids reflexively.

Though they protect you eyesight, from small insects and dust mites.
They’re aesthetically pleasing if they’re long.
If you put on mascara, your eyelashes stretch far-er
then they would if they had nothing on

Eyelashes - Tom Milsom & Alex Day

(De här är nog mina favoriter hittills. Lösögonfransarna då. Låten är också lite småkul.)

Paranoiamaskinen to the rescue!

2010-11-05T14:05:00.002+01:00

M: - Jag har skitont i halsen alltså.
- Sådär inte inuti utan som på, fast ändå i halsen. Liksom inte i svalget? *trycker på han hals på olika ställen* Typ här, här, här och här?
M: - Ja, precis! Och sluta trycka, snälla.
- Men då är det ju det där jag hade tidigare i veckan.
M:- Jaha, det visste jag inte.
- Vaddå, minns du inte att jag sa att jag hade ont och att jag blev orolig för att dö i sömnen, för att du sover så djupt och inte skulle märka om jag kvävdes till döds i sömnen?
M: - Nej, när din paranoia-machine sätter igång stänger jag bara av.
- Jag hade typ DÖDSÅNGEST! Snällt. Du kan åtminstone sova lugnt, jag sover ju så lätt att jag skulle märka direkt om du höll på att kvävas till döds. Det borde gå över om 3 dar ungefär. Gonatt.

4*

2010-11-02T18:24:00.004+01:00

4 tv-program jag ser
The Walking Dead (började igår!), Criminal Minds, I Anneli (tog slut igår) & skämsserien Vampire Diaries.

4 saker jag gjort idag
Bajsat (FYRA gånger!), handlat, tupplurat, tecknat.

4 saker jag längtar efter
Mer pengar, att V ska börja om, att Peepshow ska börja om, att få längre hår.

4 saker på önskelistan
Säsong 5 av Doctor Who på dävädä, ett snyggt armbandsur, mindre finnar på röven och ett par glasögon som passar mig som en smäck.

4 saker jag avskyr
Folk som tjaskar när de äter/tuggar tuggummi. Folk som väver in orders till sina barn samtidigt som de pratar med någon annan, majoriteten av de som kommenterar i Genusnytt-bloggen och folk som spelar musik i sina jävla mobiler på spårvagnen.

*Snodd från Malin.

Ready, Freddie, Go!

2010-10-31T12:52:00.003+01:00

Jag beslutade mig för att genderbenda ordentligt igår och klädde ut mig till ingen annan än den makalöse Freddie Mercury, med syrran Elton John i släptåg. Jag var supertaggad och väl på förberedelsefest hos syrran inser jag att jag glömt mitt gin hemma. Så jag hoppar på vagnen igen, i full regalia, och är den enda på en fullpackad vagn som är utklädd, vilket förvånade mig lite, men anyway, kvällen var ung jag lyckades förvirra en kille rejält ( "Men! Du är ju TJEJ! En riktig tjej!"), jag hämtade ginet och återvände till syrran för att återknyta där vi var. Vi blev klara och när vi skulle dra står det en tjej som förutom sin rosa peruk var klädd alldeles normalt. Hon blir iaf helt till sig när hon ser oss och utbrister
- MEN GUD VAD SKÖNT! JAG TRODDE JAG VAR ENSAM I HELA VÄRLDEN! GUD SÅ PINSAMT!
Ja, verkligen pinsamt med rosa peruk tyckte jag och syrran. Skitpinsamt.

Nästa utklädda person vi stötte på var en slampig älva. Det var allt tills vi faktiskt kom till festen hos Rita snyggt eller dö- Jenny (som för kvällen sportade en fantastisk Medusa-dräkt). Det gjorde mig grundligt besviken! Liksom, en gång om året kan man skita i konventioner (åtminstone jag eftersom jag är en osäker liten skit som inte vill se "ful" ut) och man tar den inte? WHUT? Och, om man är tjej och faktiskt tar den, så väljer man en geddup där man ändå kan se sexig ut? När man kan välja att slippa? Jag fattar inte. Tur att min syster och jag är funtade likadant iallafall.

Sms

2010-10-26T07:06:00.002+02:00

Skickat: 25 Oktober kl. 12:34
Till: Uvett

Blir typ en kvart sen! Har mensat ner byxorna!

Bat for Lashes

2010-10-23T20:50:00.004+02:00

Som jag tidigare nämnt har jag en god vän i Japan. Han är typ finast i världen, så när han fick se hur roligt jag hade med lösögonfransarna han gav mig när han var här sist, skickade han mig ett gäng som jag kommer testa och blogga ett par veckor framöver! Så jag valde dessa ovan, satte på en passande playlist och gick loss med sminket. Satsade på en fattigmansTwiggy-look den här gången och gick sedan loss med mina bästa "spontana" poser.
Jag måste erkänna att mina egna fransar numera känns undermåliga. Det kanske blir en lösögonfransjunkie av mig? Jag kommer testa nästa par nästa lördag - och då jävlar blir det extra special, för då är det Halloween och jag har typ världens bästa dräkt. Förbered er på något storartat.

WAAAAAOOOOWEEEEE!!!!!!*

2010-10-22T14:53:00.003+02:00

JAG FICK SEX SORTERS LÖSÖGONFRANSAR I POSTEN IDAG HELA VÄGEN FRÅN JAPAN!!! FÖRBERED ER PÅ EGOFOTON IMORRN! JÄVLAR VAD DET SKA LEKAS LOSS!

*INTERNATIONAL CAPS LOCK DAY.

Nexted.

2010-10-20T18:04:00.004+02:00

- Beybe, en tanke slog mig imorse - om vi gör slut, så kan jag sätta ASMYCKET pengar på att din nästa flickvän kommer ha skitstora bröst.
M: - Jag ska inte ljuga, det kan jag också sätta pengar på. Jag har tänkt samma sak faktiskt. *konstpaus* MEN då kanske hon inte har samma röv som du och så kommer jag ångra mig.
- Men du är ju en tit-man?
M: - *motvilligt* Jaaa... *konstpaus igen* Men du är ju en hair-man, så att säga, så killen du blir ihop med efter mig kommer ju säkert ha asmycket hår. På huvudet alltså.
Jag pussar Ms vikar och säger:
- Ja, jag ska väl inte ljuga heller, så ja, mest troligt.

Skissat

2010-10-14T22:20:00.002+02:00

Plus tard.

2010-10-11T11:42:00.004+02:00

- Ska du gå och lägga dig?
M:- Ja, börjar tidigt imorrn.
- Ok, jag ska bara se ett avsnitt till av Doctor Who, jag går och lägger mig sen.
M: - Ah, the TARD-lord.
- Han är inget tard. Ta tillbaka det där.
M: - Kom igen , han har ju tillochmed en TARD-is.
- Han är gjord av awesome och du är dum i huvudet.
M: - Men han är så platt som karaktär. Vad är hans story liksom? INGEN!
- Åh, baby, don't get me started on the Time-war. Du har ingen aning! Om du bara såg ett par avsnitt med mig så skulle du förstå!
M: - TARD-war.
- Nu blir det assrape!

Dessutom

2010-10-10T12:40:00.003+02:00

Har vår spis gått sönder (det började brinna lite i den i fredags) sådär en halvtimme innan alla tar helg och eftersom Elextrolux inte har nån sorts jourverksamhet står vi utan spis till på måndag. Då de ska RINGA mig. RINGA. Inte ens säkert att spisproblemet blir fixat på måndag mao. Det är fett jobbigt. När jag och syrran flyttade isär fick hon min mikro (ett beslut jag står fast vid, jag skulle använda den sällan eller aldrig men den hade som vart fiffig i den här sitsen) så igår hann jag bli så hungrig att jag slängde LCHFen åt sidan och köpte hem pizza. Nu sitter jag och fiser konstant.
Kan man laga mat på kaffebryggsplattan? Steka lite bacon?
/desperat & hungrig kvinna

Inte helt omotiverat

2010-10-10T03:03:00.004+02:00

Det här är nog ett av de få självporträtt jag gjort som faktiskt tjänar ett syfte och som jag bara inte svängt ihop för att jag är oinspirerad men tecknarsugen. Det ska användas till något (vad exakt tänker jag inte dela med mig av än) men jag känner ändå att jag kan dela med mig av det. Fort gick det att göra iaf, något jag är svinglad för för veckan framöver kommer jag ha shitloads att göra och jag kommer förmodligen vara helt kollrig i huvudet. Men det är fine. Det blir bra. Fan, är klockan 3? Där ser man.

"Never put off until tomorrow what you can do the day after tomorrow."

2010-10-09T16:31:00.003+02:00

- Mark Twain.

Jag har grejer jag borde göra. Istället gör jag...sånt här*. SÅHÄR BLIR DET NÄR MAN FÖRSÖKER GÖRA OM SIN HOBBY TILL SITT JOBB! Då måste man ersätta det med något. Vissa snöar in på andra världskriget, andra onanerar. Jag... photoshoppar in djur över min vagina. You got a problem with dat?

*Also, Jag försökte efterlika ett relativt känt foto i den här bilden på den tid min attentionspan tillät medan jag fipplade med självutlösaren. Kudos till den som vet vilket.

Det är den tiden på året igen.

2010-10-07T13:05:00.005+02:00

Den tiden på året då galor utspelar sig, då tidningar färgas rosa och helt vidriga meme skickas runt på Facebook med uppmaningen att kryptiskt beskriva var man föredrar att ha sin handväska. Föredrar man den på köksbordet så knappar man in "I like it on the kitchen table" i sin statusrad och vet ni vad som händer då? Jo! Det är så himla fiffigt ska ni veta, det låter ju liksom som att man då tycker om att få stock på köksbordet - fastän det inte är det man menar, handlar ju om var du vill ha din handväska! Så de stackars killarna kommer bli helt kollriga, kåta och förvirrade, det är så vi vill ha dem! Men egentligen handlar allt om att man ska bli uppmärksam på att bröstcancer finns! Det är som att jag skulle använda min djurbilder som ett sätt att uppmärksamma livmoderhalscancer, utan att berätta att det är det de är till för. Det är för fan bara förolämpande.

Är du en sån facebooklämmel som tycker såna här fenomen är roliga och inte bara rent utsagt vidriga, överväg först vilka dina vänner på facebook är. Bland mina finns bl a min moster, som fick bröstcancer för ett par år sen. En av mina bättre vänner drabbas regelbundet av stora cystor i brösten och får leva med cancerskräcken ungefär HELA tiden. En annan vän dog för ett par veckor sen i cancer. Cancer är varken roligt eller sexigt. Vill du göra skillnad kan du donera pengar till forskning (behöver inte ens vara bröstcancer, det finns så många cancerformer att det räcker och blir över) eller uppmuntra dina vänner till självundersökningar, eller att gå till läkaren.Så gör du lite faktisk nytta istället.

Impulsköp

2010-10-06T13:10:00.005+02:00

Jag köpte de här pumpsen i somras, för att det var rea. Nackdelen med impulsköp är att det kanske visar sig att man inte har några kläder som passar till. Marigt är nog ordet jag söker.

Den här bilden har jag dessutom ansträngt mig lite extra med, eftersom den är en ordvits. Jag har alltså pubic hare mellan benen. Just det. Den där känslan du precis hade var att din hjärna sprängdes som en direkt följd av min genialitet.

Jag vill inte vara rädd. Jag tänker inte vara rädd.

2010-10-04T15:49:00.003+02:00

När de första rapporterna om mordet på Elin började komma in förra helgen hörde min fina lillasyster av sig och sa att hon ville ge mig en pepparspray. Jag svarade att det är snällt av henne att oroa sig, men att jag inte ville ha nån. Syrran, som är bra på de flesta sätt men är väldigt envis och har svårt att ta ett nej, så hon pressade på. "Alla är inte hundrädda" och jag går ju oftast hem från vagnen utan hund, oavsett, jobbar kvällar och helger mycket etc etc, men jag känner det att nej. Jag vill inte. Jag tänker inte vara rädd. Jag har statistiken på min sida här och även om det som hänt Elin är fruktanvärt, så hör det till undantagen. Om jag ska gå och vara rädd för nån så är det min egen sambo, liksom. Sådant våld mot kvinnor är betydligt vanligare. För att inte nämna mäns våld mot män.

När jag bodde i Sydafrika gick jag sällan/aldrig ensam. Alltid i sällskap med någon. Vissa kvällar fick jag eskorteras de 100 meter som det var till universitetets portar av vår dörrvakt (ja, vi hade dörrvakter i vår dorm, en vid vardera ingång) men där var hotbilden en helt annan än här. Och det var vidrigt. Folk blev rånade på campusområdet, på dagtid och våldtäkter och mord var EXTREMT vanliga. Jag hatade att behöva kolla mig över axeln konstant. Hatade det. Jag tänker inte leva så igen, så länge jag kan undvika det. Så därför andas jag en extra gång varje gång jag läser något i tidningen om våld mot kvinnor och tänker statistik. Jag blir lugn av statistik. Jag hatar att mina medsystrar ska gå och vara rädda, att det ska finnas psykon därute som inte kan ta ett nej, att man för sin egen säkerhets skull nästan måste förutsätta att alla män är potentiella våldtäktsmän, för att man inte vet säkert förrän man blir antastad. Jag har ingen lösning. Jag önskar att jag hade det. Jag vet, nästan med all säkerhet, att att misstro sina medmänniskor och vagga in sig själv i någon sorts falsk trygghetsbild inte hjälper heller.

Elin testar lösögonfransar! (ä.k.s Das bombastic egobildsextravaganza mit innuendo)

2010-10-04T15:11:00.000+02:00

Jag fick sjukt fina lösögonfransar av finaste David B sist han var i Sverige och trots att jag har sjukt korta ögonfransar så har jag faktiskt aldrig provat lösögonfransar. Så, eftersom jag är ledig idag så tänkte jag testa dem. De verkar ha en 16-års åldergräns, de är glittriga och de är japanska. Ska jag tro förpackningen är de "cross long type with twinkles". De har glitter på sig alltså. Jag förberedde genom att sminka mig relativt klart, med ett lager mascara på min riktiga fransar. Och RÅSA ögonskugga. Om ni mot förmodan är intresserade av vilka märken och färger jag använt så får ni fråga i kommentarerna.
Sen kladdade jag på limmet. Använde en pensel till det för att få det relativt jämnt.
Sen försökte jag trycka dit lösögonfransarna med fingrarna, men eftersom mina fingrar är allt annat delikata, långa och smala så använde jag en pincett för finlira in dem på plats nära fransraden. Som avslutande touch drog jag över skarven med lite eyeliner.

Sådärja. Dår var båda på plats. Följ med in i badrummet nu för en rejäl egobildsession med slutresultatet. Var inte blyga, komsi komsi!
Nejmen! Vad hittar vi här? En banan? I badrummet? Vad i hela friden gör den här? Jaha, osynliga fantasifotograf, du menar alltså den ska vara rekvisita i dagens fotosession. Jamendåså. Du har säkert en väldigt klar vision så jag litar på dig.
Hur ser det här ut? Lite oskyldigt, sådär. Banan som accessoar, liksom? Bananscarf? Inte det, nehe. Vadfan menar du med "stoppa den i munnen?" Med skal på? Är du sinnes?
Såhär? Men hallå, vaddå mer "porrigt och mindre skrämt rådjur"? Nejdu, där går min gräns! Jag känner faktiskt att jag måste dra den h.. Ja, iofs, den skrala manliga läsarkrets jag har kanske borde kompenseras för att jag bloggat om smink igen. Jaja. EN kan jag bjussa på dårå.

Sådär. Det är det porrigaste jag har i mig. Tro fan inte att jag njöt av det det minsta.