- Det är så jäkla läskigt när man är ute och går med hunden på natten, då han stannar till och liksom stirrar ut i intet mot något jag inte kan se, för då tror jag alltid att det är spöken. Djur är ju känsliga för sånt, du vet. Liksom, extra mottagliga.
M: - Jag skulle nog säga att det är du som är extra mottaglig, beybe. För bullshit.
Jag tycker också det kan kännas kusligt, fastän jag vet att det är doften av en räv/grävling/rådjur som är boven. Har man tur får man iaf se räven.
SvaraRaderaEller hur? I vårt fall är det typ jämt harar, eller katter i nåt enstaka fall. Men de där pressande minuterna innan något visande gör inte skillnad på oknytt och djur;)
SvaraRadera