Stora fötter, FULA skor.
Såg på Plus tidigare ikväll där Sverker, de storfotade kvinnornas riddare i flanellrustning, pratade om problemet som både jag och många vänner, syskon och släktingar har -
Att hitta snygga skor till våra kanoter.
Folk fattar nog inte det, men att köpa skor har länge varit ett ångestmoment och något jag försöker göra så sällan som möjligt. Skammen över att sitta där, lite svettig från tidigare shopping, försöka klämma ner sina 42or i en 41a [om man ens har så tur, oftast får man prova med en 40a] och röd i ansiktet pipa fram till den [naturligtvis petita och småfotade] expiditen om den här modellen finns i storlek större? Kanske? Möjligtvis? Det har hänt mer än en gång att expiditen kommit tillbaka med ett
- Nej, men de finns i herrmodell.
Jaha, men gud. Varför gick jag inte till transaaffären direkt, liksom? I don't wanna shop at the tranny-store no more! Mänskligheten blir bara längre och längre, med längd följer ju då...TADA! Större fötter, så man ska gå på den här planeten någorlunda stadigt. Tackolov är ju Converse alltid könsneutrala, så det finns ju alltid som utväg för oss som faktiskt gillar det stuket.
Men, ibland vill man ju kanske lite högre upp, känna ändalykten hissas och man känner sig så jäkla het att man undrar varför inte alla ränner efter en och äter jorden man går på i ren dyrkan. För mig fann jag lösningen på det i Holland. Sissy Boy gör apasnygga högklackade stövlar [i min totalt lack-of-sense-of-style-mening]och de få par jag äger har jag på mig alldeles för sällan.
Har jag modebloggat nu? Räknas det här som en modeblogg? Let's hope not. Jaja, passande uppföljning till det förra inlägget iaf, för på de här bilderna får ni se...mitt hallgolv! Fridens liljor med er.
Folk har tjatat på mig att skicka bilder från mitt nya samboliv, men jag blev uttråkad fort, eftersom vi inte riktigt är klara i vardagsrummet t ex. I köket verkade jag tycka att fläkten var det mest intressanta, trots att resten är jättefint det med. Men viktigast är tamejfan kaffebryggaren.
Tidigare hade jag bara en kaffepress, som jag hade sönder när jag diskade, så man fick två strålar istället för en och det rann kaffe överallt... Inte hett.
Den nya stänger av sig själv när kaffet stått för länge,så man slipper lukten av bränt kaffe. Wunderbar!
Sovrummet är definitivt favoritrummet, och M kom just förbi och ansåg att jag inte "fångade sovrummets själ", med mina fotografier. Nästa hemmareportage får fan han sköta. Observera gärna Watchmen,som så smakfullt ligger vilandes på sängen.
I vardagsrummet finns vår workspace, komplett med ljusbord, matchande kontorsstolar och eh... en hammare.För man vet ju aldrig när man kan behöva klubba ner nån.Typ.
Naturligtvis är det mest organiserat där M sitter. Men jag gillar att rota runt bland mina grejer.
Tänkte fota toan också, men hur världsomvälvande kan den vara?
Förutom den inglasade duschen då, vilket är en höjdare, eftersom jag är livrädd för att bedriva älskog i badkaret. Nu slipper jag oroa mig för halka-slå huvet i handfatet-dö naken-scenarion.
Nu behöver bara vardagsrummet fixas och en katt såklart. Nöjda?
Har suttit och tecknat ett bra tag när jag beslutar mig för att pausa Gotan Projects Lunático som gått på repeat i min iPod, ta en extra kopp kaffe och titta på Nip/Tuck. En av patienterna i dagens avsnitt jobbar som telehora [sammanträffande ett] och musiken i avsnittet består uteslutande av just; Gotan Project. Med låtar från samma album som jag just haft på repeat [sammanträffande två].Now... Vad menas? Är det ett tecken på något?
Att jag ska spara ihop till den där plastikoperationen jag funderat på?
Har det med M att göra? Det första jag nånsin sa till honom var att han såg ut som Matt i Nip/Tuck, fast blond och snyggare. Iofs hatade han mig i ett halvår efter det, inte pga den repliken, utan att han misstog min röst för nån annans och den rösten påstod att denna hade en mycket snyggare Ramones t-shirt än den han hade på sig.
Eller kan det bara vara så att jag har druckit för mycket kaffe igen och borde gå och lägga mig?
Eftersom jag har exeptionellt bra smak förutsätter jag att alla som inte gillar det jag gillar är lite dumma i huvudet, och förstår ni inte briljansen med bloggserien Cute With Chris, ja, då kan ni ju räkna ut att vi förmodligen inte kommer att vara bästisar.
Jag förstår att de flesta, precis som Chris ofta säger, har bättre saker för sig än att rösta på vilket husdjur som är sötast, men då får ni väl se till att ta er tid, då! För vem vet vad som händer om dobberman pinchern slår den fluffiga kattungen i omröstningen? Gudarna ska veta att jag oroar mig mer för det än klimatläget.
Oh, och angående hela 'inte vara bästisar'-kommentaren... Det stämmer förmodligen inte. Jag är av mycket svag karaktär och har sagt samma sak om folk som inte gillar Queen, men likförbannat har jag en handfull polare som inte förstår briljansen med Freddie och co. Jag är rädd för att dö ensam, så mina principer får ge vika ibland.
Facebook är ju ett bra påfund för oss som har många vänner utomlands, men i övrigt ett sånt jävla gissel att dagen då jag avslutar mitt konto närmar sig med stormsteg. Alla jävla idiotinbjudningar man får till helt värdelösa saker som får att pilla sig i naveln att framstå som en dag på ett nöjesfält i jämförelse.
Nej, jag vill inte veta vilken typ av hund jag är.
Nej, jag vet att jag skulle bli värdelös som morsa och jag behöver ingen application för att få det bekräftat.
Nej, jag är varken dum eller blind. Jag kan se min hårfärg.
Nej, jag är inte särskilt sugen på att gifta mig, och därmed också helt ointresserad av vilken sorts brud jag skulle bli.
Hade jag velat veta vilken Disney-låt som bäst symboliserar mitt liv just nu hade jag nog kunnat klura ut det på egen hand. Om jag verkligen var intresserad. Vilket jag inte är.
Om någon har en "crush" på mig får de väl ringa och berätta det? Eller på fyllan, som sig bör.
Nej, jag vill inte ha en super/fun/advanced wall där folk kan skicka fula kedjemess till mig.
JAG VILL INTE!!! Kan ni inte bara skriva en rad eller två och fråga mig, vad jag tror, istället? Om ni nu så gärna vill veta vilken hjärnhalva jag tänker med, eller vilken seriemördare jag inkarnerar?

För ett tag sen erbjöd jag min kollega Per i bandet som syns här till vänster min tjänster [andra snubben från vänster], eftersom jag älskar att rita grejer till band. Hopplös groupie som jag är. Eller så är det Jamie Hewlett som spökar igen.
Ni vet, tecknarguden som gjorde Gorillaz till vad de är, och innan dess gjorde artwork för grupperna Senseless Things, Cud och en serieversion av Pulps klassiker Common People.
För ett par år sen gjorde jag en affish till bandet The Small Garment, från min hemstad, som var hysteriskt rolig att göra och som de faktiskt använder när de återförenas då och då. Vilket är awesome.Fast jag har iofs inte sett den sen jag började teckna serier på riktigt, så förmodligen är den apaful. Men de gillar den, vilket är huvudsaken.
Varför kan jag inte vara Jamie Hewlett? Och på tal om honom så saknar jag ett Tank Girl-album efter flytten.
Kuken. Förhoppningsvis dyker det upp. Om det åtminstone hade varit det totalvärdelösa Apocalypse-albumet... Då hade det fått vara, men det är det inte. Tank Girl - The Oddyssey fattas mig.
Men, läxan att flytt kan både vara fysiskt och mentalt smärtsam är lärd. OCH min LP-spelare fick sig några feta smällar. Jag vet inte ens om den funkar, för jag har inte vågat kolla.
Hsh, Revolve ville ha något serieliknande till sin hemsida, vilket faktiskt ska bli skitkul. Dessutom spelar de på Sticky Fingers den 9/2. Gå och se!
...kan jag officiellt säga att jag är sambo med M. Och jag kommer somna fort som fan, för jag har inte sovit på flera år känns det som, i vår nya oäktenskapliga säng där vi ska leva ett liv i synd.
Och jag kommer somna så jävla lycklig.
EDIT_________________________________________________________
X timmar senare är både jag och M helt utslagna. Fy fan för att flytta. Hjälpte ju dessutom syrran att flytta in i hennes nya lya, och... Den tjejen samlar på sig grejer utav bara helvete. Både jag och M harför vana att se till att rensa när vi flytta. Igårkväll slängdes 4 svarta sopsäckar full av gammal skit som jag samlat på mig det senaste 1½ året.
Det känns bra att slänga saker. Det renar själen.
Hsh, det tog strax över två timmar att flytta ut alla grejerna. Vi hade hyrt lastbilen i fyra timmar. Bråda dagar för de blivande sambosarna, mao. Vi kör till Ss nya lägenhet så fort vi bara kan och lastar in skiten på 30 minuter. Vi flyttade som en jävla tornado. Så fort den sista prylen var inne låste vi, kutade ut till lastbilen och körde fort som faen till mitt och Ms nya ställe. Min skit flyttades in på en kvart. Vi hann lämna tillbaka lastbilen med en minuts marginal. Vi borde vara med i Heroes, tamejfan.
M och jag har använt våra ömma händer till att skruva ihop tusen möbler från IKEA. Och vi bråkade inte:D
Om vi klarar av att tapetsera ihop gifter vi oss, tycker jag. Ikea och tapeter kan vara dödsstöten för förhållanden.