Här är förresten du om fem år: "Se på mig, jag kan måla fantasifigurer och jag säljer sex för att det är coolt och jag röker braja och skär mig själv och dricker mig skitfull och suger kuk och slickar fitta och dansar hela natten och vill köpa den där jackan!!! Och jag SKALL bli en stjärna!!! Se på mig, se på mig! Jag har ingen flock och ingen som ger mig en roll! Därför söker jag i kommersiella träsk men jag är inte mainstream eller så utan gillar bara Versace för att det är så magiskt destruktivt! Se på MIG! Jag är värd något! Jag har stora bröst - och kuk!"
/Tobias Struck
Jag kanske borde ta det här i kommentarsektionen till det här, men det här var helt enkelt för bra för att hålla i skymundan. Dessutom är det ju sieri om ett av de mest intressanta ämnena på jorden; MIG.
Så...Tobias, du verkar ha missuppfattat en del saker. F ör att ge dig möjligheter till en mer korrekt analys får du här lite mer att jobba med.
Till att börja med kan vi ju ta telefonsexeriet. Jag jobbar inte med telefonsex för att det är coolt. På många nivåer är det förbannat ocoolt. Jag började med telefonsex för att jag:
1) Var arbetslös och andra jobb tog helt enkelt för lång tid innan man fick svar. Jag behövde jobb, och helst igår.
2) Jag hade precis illustrerat en bok som handlade enbart om telefonsex [läs, hade någorlunda teoretisk kunskap]
3) Jag har alltid gillat att prata knulla med folk, och gjort det gratis länge. Varför inte kombinera intresse med det ypperliga tillfället att jobba hemifrån, med ngt som är föga ansträngade SAMTIDIGT som jag illustrerar, och tjäna pengar på det?
Ang självmisshandel [läs: skära sig i armarna, röker braja, dricker mig skitfull] så:
1) Skar jag mig när jag var yngre och det är inget jag rekommenderar någon.
2) Rökte jag braj som en idiot när jag var yngre (hängde ihop med självstympningen) och slutade efter ett par år av en anledning. Jag ser inte syftet och respekterar det inte. Varav ovanstående punkter berodde på en uppknullad familjesituation.
3) Dricka mig skitfull händer kanske 2 ggr i halvåret. Jag jobbar jämt och ser inte vitsen med det längre. Dans förkommer förresten endast då, eftersom jag har finmotorik som en 3-åring.
Om att bli en stjärna...
Hur många illustratörer/serietecknare känner du eller gemene männska till? Har man tur kan majoriteten nämna två. Fet chans att jag kommer bli den tredje. Stardom inom min branch är få förunnat. Knappt någon konstnär blir igenkänd på stan och skriva autografer. Var får de största i min branch uppmärksamhet?
Seriemässor. Där finniga fanboys and girls stammar fram att de skulle vara evigt tacksamt om de kan få en autograf. Och den etablerade serietecknaren ÄLSKAR det. För en gång i tiden var hon/han också en finnig fangirl/fanboy som satt på sitt rum i mörkret och nötte dynamiska vinklar, perspektiv och efterhärmade en stil. Och, vad är det för fel med att måla fantasifigurer? Är inte driften att skapa, om något att vara i kontakt med sitt sinne och sin egen mänsklighet?
Suga kuk/Slicka fitta:
Ja? Och detta är anmärkningsvärt för att...? Jag är säker på att du uppskattar ett fantastiskt blowjob, precis som alla andra och jag tänker fanimej inte försvara hur awesome cunnilingus är. Jag tar för givet att alla vet det, och de som är osäkra är nog bra sugna på att testa.
Att ge någon man gillar sexuell njutning, ska det vara fel om man faktiskt gillar det och tvång inte är iblandat?
Mainstream men underground/indie:
Jag hatar shopping, och tar på mig det som ligger närmast/är bekvämt när jag klär mig. Vad andra har på sig rör mig inte. Jag köper sånt som jag tycker är snyggt, inte vad andra säger åt mig är snyggt. Det är sällan de aspekterna möts, men det har hänt. En gång.
Bekräftelsebehovet:
"Se på mig, SE PÅ MIG!" kunde jag lika gärna sagt själv. Detta är inget nytt. Jag har grava narcissistiska tendenser och är otroligt medveten om det. Och jag anser att jag är värd uppmärksamheten. Dessutom är jag svår att missa[185 cm och tjej, inte alltför vanlig kombo], så folk tittar på mig hela tiden. Och jag älskar det. Syns man inte, finns man inte - och visar man inte upp sig eller vad man kan får man inga jobb, i min värld. Rätt säker på att det gäller i de flesta brancher också. Och, självklart är jag värd något. Vem är inte det?
Ingen flock och ingen roll: Social ensamvarg. Roller har jag så det räcker, men att definera vilka låter jag mina vänner göra, eftersom det skiljer sig ganska mycket. Jag kan gå utan att träffa en käft i en vecka utan att tänka på det, eller socialisera med grupper och trivas lika bra med det. Jag älskar mina vänner, men måste få vara ifred.
Stora bröst och kuk:
A-kupa och fitta.
Sådärja. Vill du ställa mitt horoskop också? ELLER så kan jag ta mig friheter och analysera din framtid/yrkesval/kukstorlek... Fast jag har ju iofs ingen magisterexamen, så det blir nog svårt att ta det jag säger om dig på allvar. Din självbild funkar nog bra för dig ändå.
