Min syster smsade mig inatt när jag kom hem från jobbet. Beskedet jag fick var att Michael Jackson dött. Fast det vet ni ju nu, såklart. Så fort jag såg det gick jag online för att se om allt bara var ett dåligt skämt, men det var det inte. Min store barndomsidol hade verkligen dött. Gick online för att prata med min syrra och tacka henne för att hon höll mig uppdaterad.
- Jamen jag ville verkligen prata med någon som verkligen skulle BRY sig lika mycket som jag om det här, sa hon.
Vi har alltid älskat honom. MIn syster, jag, min pappa. Freak eller inte, hans musik talar för sig själv och det är nog mycket därför det känns som ett slag i magen att han är borta. Ingen är oberörd. Kassören på Netto och jag delade sorgen samtidigt som vi höll upp kön och han blippade mina varor. Han satt med sin mamma i en halvtimme och bara satt, sa han. Jag berättade att ett av mina starkaste minnen är när jag och min far sent på kvällen lyssnar på Dangerous och fixar med hans amerikanare. Sen tystnar vi båda och återgår till vad som ska göras.
- Eh, ja. Det blir 170 kronor, då.
För vad mer kan man göra? Nynna på Say, Say, Say eller ovan citerade Who's Lovin' You. Kanske sända en tanke eller två till hans kvarlevande barn och hoppas att media låter dem vara och kanske finna tröst i musiken han lämnar efter sig, för den håller fortfarande och kommer så göra ett bra tag framöver.
7 kommentarer:
fint du skrev, sitter har och kanner samma sak, han har alltid varit sa stor for mig, hans musik, hans satt, den enda kandisen vars bild jag hade pa vaggen, jag alskade honom helt enkelt och har idag gratit i omgangar for att jag ar sa chockad over det hela, forstar inte hur bloggkommentatorerna kan skriva som de gor, de maste sakna traffik till sin sida eller liknande for det hela ar sa respektlost och pinsamt att jag skams for dem.
men det kanns skont att veta att det finns fler i sverige som forstar hur stort det har ar
Det måste ha brunnit i huvudet på dem. Är så fruktansvärt besviken på att vuxna människor kan bete sig så utan att tänka på hurpass älskad som artist han var.
Till elin:
blir inte du själv less på att ta the moral high ground hela tiden?
titta, vem som helst kan bygga en mening där man hänvisar till en känsla man har. då blir det snabb en barnlek om vems känsla som är viktigast.
jag kan t ex skriva "jag är så fruktansvärt besviken på vuxna människor, att de inte bränner bilder av M.Jackson, och glädjes över hans död, att de sörjer honom utan att tänka på hur pass hatad som artist han var, och att han var pedofil"
det är arrogant att tro att man får själv visa sina känslor och andra ska hålla tyst om sina, för att ens känslor, i och med att de är sådanna av "sorg" har företräde i förhållande till andras, de av "glädje" "lättnad" "thanks god its over".
sen att du implicit antar veta "vad" en vuxen människa är, och vad som ingår i manualen till "en vuxen" människa, ja, du skulle gilla att bo i saudiarabien, där det finns folk som blir "besvikna på kvinnor, att de kan betee sig sådär, att de vågar skaffa sig utbildning, utan att tänka på hur de sårar männens känslor"
Till Amra:
så om man skriver hyllande om MJ så är man omöjligen ute efter "traffik" till sin sajt? han är på cover av varenda tidning.
respektslös, pinsamt? du skäms?
okej, du får gärna skriva ett argument för varför andra individer som möjligen ogillade honom inte får uttrycka sina åsikter vid hans död?
bara för att illustrera hur enkelt det är, och att jag kan mer synonymer än du:
jag skäms, tycker det är pinsamt, har starka ruelsen, jag rasar, tycker det är fasansfull, och min favorit "omänskligt", att ingen tar och håller en glädje ceremoni över en pedofil och mental störd artists död.
sen är jag iranier, så som extra krydda, läs detta, en artikel i The daily Beast om hur MJ död kommer sno allt medie uppmärksamhet från regeringen i iran som dödar och griper demonstranter.
http://www.thedailybeast.com/blogs-and-stories/2009-06-26/will-michael-jackson-doom-iran/?cid=hp:mainpromo2
Frank: Min moral är väl oviktig i ett sammanhang som handlar om att jag kommer sakna en av mina stora idoler när han inte längre finns i livet?
Hade om jag skulle svara på ditt hypotetiska textexempel så skulle det bli ungefär i samma slängar som jag kommenterade Bloggkommentatorernas inlägg, nämligen att han aldrig blivit dömd för pedofili och i USA gäller oskyldig till motsatsen bevisats. Samma även här. När en stor artist som MJ går bort är det klart att många kommer sörja, men när VUXNA människor (de är över 18 och utbildade till lärare, skall tilläggas - alltså skall de vara kvalificerade att lotsa ännu inte vuxna människor genom en utbildning) säger att hans barn kanske är lättade över att han dött, så tycker jag att man uttrycker sig förbannat plumpt.
Har du ens läst inlägget?
Jag kan förstå att man som ointresserad inte bryr sig, men att slänga en känga på de som faktiskt gör det i nästan samma andetag som han dött är rätt dålig ton.
Att jag sedan gör en bedömning på vad en vuxen människa är och du anmärker på den bedömningen är bara WTF? Är man över 25 så är man oftast kvalificerad vuxen, att ens diskutera det är bara petitesser och det vet du.
Sen ÄR det olyckligt att detta sammanfaller med vad som pågår i Iran och jag förstår verkligen att man som iranier blir orolig för att kamerorna riktas åt ett annat håll, låt oss hoppas att de inte gör det. Om inte annat är du nog mer än kvalificerad OCH pratglad nog för att påvisa uppmärksamheten ditåt. Som du nyss gjorde.
jag håller med dig i det att man är oskyldig förrän bevisad skyldig. jag försökte illustrera att piska upp känslor genom att använda emotionell retorik är ganska enkelt. för de som skulle läsa ordet "pedofil" skulle knappast bry sig om "innocent until proven guilty".
jag har inte läst det inlägg som du påpekar, men alla borde väl få komma till tals, åtminstone i sina bloggar oavsett hur grova de är så länge det är inom ramen av lagen.
hade man åkt till hans begravning och stört det då hade jag också reagerat.
men en "offentlig" individs död innebär att alla måste få komma till tals, man kan inte kräva att andra ska vara tyst. man behöver väl inte gå och läsa sånna inlägg/artiklar om man inte vill.
att däremot karaktarisera motkampen som "moralisk degenererad" att de borde vara fylld av skam, att anmärka att de saknar respekt är bara arrogant.
jag tyckte ditt inlägg var rörande, tyckte om att läsa den.för där uttrycker du bara dina känslor. det var kommentatorsektionen som krävde akut respons =)
det är olyckligt när det kommer till iran, fast jag förstår också väst, varför ska de bry sig om iran, det var spännande ett tag, nu kommer det försvinna. jag har inget emot det.
-----------
angående vuxen:
"alltså skall de vara kvalificerade att lotsa ännu inte vuxna människor genom en utbildning) säger att hans barn kanske är lättade över att han dött, så tycker jag att man uttrycker sig förbannat plumpt."
då antar du att en utbildad person inte får uttrycka sig plumt, okänsligt, sårande.
det är farligt att försöka Definera ord och begrepp för att de skall tjäna ens argument, och därefter förvänta sig att andra ska anta dessa definitioner "för de är så självklara".
när lars vilks gjorde bilder av mohammed så använde många samma argument som du beskriver ovan.
många intellektuella och högt utbildade människor brukar oftast såra hela nationer och befolkningar genom sina satiriska och ibland vulgära skrifter.
att säga att utbildning, viss ålder och andra faktorer innebär att en individs beteende och uttalande måste bli av något art är fel.
men just den punkten kan vi diskutera på msn om du är intresserad sen, blir för långt och skriva mer om det här. =)
Skicka en kommentar