Jo, i somras påbörjade jag denna. Jag var ensam hemma, lyssnade på Sommarprat och saknade min kompis Kalle - som inte bara är snygg utan fruktansvärt begåvad OCH pappa till tjejen ovan. Ändå sen vi lärde känna varandra, har Mara funnits med i bilden. Vi har stött och blött hennes öde under tiden som Kalle berättat hennes historia i sekvensiella rutor och snart kommer Mara finnas som utgivet seriealbum. Jag är minst sagt pepp på släppet, inte bara för att man fått se hur den växt fram, utan för att det - hur man än vänder på det och hur mycket jag än tycker om Kalle som person - är en sjukt bra berättelse, som inspirerar. Och jag blir såpass inspirerad att jag inte kunde låta bli att teckna henne själv.
Ber om ursäkt för att det dröjde så länge innan ni fick se henne. Mina randombilder är ett enda stort myller och jag rensar sällan. Fast det är rätt mysigt att gå igenom sin Lost&Found låda ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar