Eftersom jag fortfarande sörjer den tionde doktorn drog jag mig för att kolla in vad Matt Smith gick för - fram till igårnatt, det vill säga. Jag tryckte på play med ett öppet sinne och... till min stora förvåning gillade jag det! Matt Smith visar stor potential, samma sak med Amy och vad man fick se i slutet av avsnittet (klipp från avsnitt som komma skall) gjorde mig mer begeistrad än besviken. Jag blev, kort sagt, råpepp på den nya säsongen. Det enda jag inte riktigt gillade var den nya intromusiken men det är väl försumbart i sammanhanget.
I övrigt har Nickan skrivit ett fantastiskt underbart blogginlägg om den riktiga nördtjejen. Jag kan inte toppa det så det bästa jag kan göra då är att hänvisa er dit.
3 kommentarer:
Om man råkar vara en Dr.Who-oskuld (helt teoretisk fråga ähum), skulle du rekommendera att man plöjer igenom serien från allra första början eller kan man liksom fasa in nånstans mitt i och komplettera det gamla senare?
Oj, alltså, jag blev ju hooked nånstans i mitten av Christopher Eccleston-eran, så det funkade för mig. Men jag är alltid ett fan av att göra saker ordentligt, så börja från scratch, så du inte missar allt gött=)
Jag hade samma inställning emot Matt Smith, var helt trogen Tennant, men jag blev också glatt överraskad och alla ändringar var gjorda på ett snyggt sätt, så nu ser jag fram emot fler avsnitt igen, även om Tennant fortfarande är favoriten.
Skicka en kommentar