Önskelåda!

Jag inser hur längesen det var jag lade upp en bild nu, men ska jag vara helt ärlig har den fritid jag haft ägnats åt boken jag jobbar på. SÅ - för att kompensera min bildbrist tänkte jag ha önskebildslåda här i kommentarerna. Önska en bild du vill att jag gör så ska jag göra mitt bästa för att genomföra den. Inga begränsningar! Men eh, eftersom jag är bloggdespoten här så kommer jag välja det jag tycker verkar roligast, förstås.

Det är väl den enda nackdelen. Men kör hårt nu! Wish away och ge så utförliga beskrivningar som möjligt.

Hutkopf.

Efter att ha pratat av mig för M om många av mina paranoior för tillfället avslutar jag med sedvanliga
- Men du älskar mig väl fastän jag är ett äckligt, smygfett headcase?
Varpå M håller om mitt huvud och svarar att han älskar mig fastän jag är galen och äcklig och jag är inte fet.
-OCH trots att du har det här äckliga i hårbotten, avslutar han med.
- Men DET kan jag faktiskt inte göra så mycket åt, förutom typ att sluta tvätta håret och sluta använda hårprodukter och jag tvättar ju faktiskt bara håret två gånger i veckan som det är nu.
- Men sluta använd hårprodukter då.
- Du VET ju hur jag ser ut då! Ser ju galen ut!
- Men nåt mer organiskt då?
- Vaddå? Smör, sten?
- Hatt?

Don't you know I sit around with my head hanging down.

Min syster smsade mig inatt när jag kom hem från jobbet. Beskedet jag fick var att Michael Jackson dött. Fast det vet ni ju nu, såklart. Så fort jag såg det gick jag online för att se om allt bara var ett dåligt skämt, men det var det inte. Min store barndomsidol hade verkligen dött. Gick online för att prata med min syrra och tacka henne för att hon höll mig uppdaterad.
- Jamen jag ville verkligen prata med någon som verkligen skulle BRY sig lika mycket som jag om det här, sa hon.

Vi har alltid älskat honom. MIn syster, jag, min pappa. Freak eller inte, hans musik talar för sig själv och det är nog mycket därför det känns som ett slag i magen att han är borta. Ingen är oberörd. Kassören på Netto och jag delade sorgen samtidigt som vi höll upp kön och han blippade mina varor. Han satt med sin mamma i en halvtimme och bara satt, sa han. Jag berättade att ett av mina starkaste minnen är när jag och min far sent på kvällen lyssnar på Dangerous och fixar med hans amerikanare. Sen tystnar vi båda och återgår till vad som ska göras.
- Eh, ja. Det blir 170 kronor, då.

För vad mer kan man göra? Nynna på Say, Say, Say eller ovan citerade Who's Lovin' You. Kanske sända en tanke eller två till hans kvarlevande barn och hoppas att media låter dem vara och kanske finna tröst i musiken han lämnar efter sig, för den håller fortfarande och kommer så göra ett bra tag framöver.

För lata sommardagar

För er tecknarintresserade besökare vill jag tipsa om ett forum (som jag själv är medlem i); Deleter.se - där tecknare av olika erfarenhetsgrad lägger upp bilder i skapande process för att få råd och hjälp och därmed utvecklas och annat sånt trevligt. Tecknare hjälper tecknare, helt enkelt. Ni borde kolla in!

Att leva drömmen, baby.

Min far oroar sig för att min syster dricker för mycket, varpå jag svarar att han alltid klent kan trösta sig med att jag nästintill inte gör det längre.
- Hade du haft råd skulle du nog dricka mer också, skrockade han till svar.
Tack för den. Den värmde. För det vet ju du. Jojo. Totalkoll på vadsom händer i mitt liv, indeed.

När jag pratade med min ynsta syster förra veckan förutsatte hon att jag inte ens hade råd att gå på bio och att det var därför jag häckade hemma så mycket och smashade med att den enda anledningen som kan finnas till att jag blivit smalare med åren är att jag inte har råd med mat heller. Avslutade med ett skratt, såklart. Från hennes sida, jag blev svinarg. För jag är bitter över att min fem år yngre lillasyster som jobbar inom industrin mån-fre från kl. 8 - 17 tjänar mer än jag gör. OCH har storhelger eller bara vanliga helger ledigt. Men jag skulle vara fan så mycket mindre bitter om man inte gjordes till åtlöje över det av de som ska stå en nära.

Vadfan är det för jävla stil egentligen? Skrattar ni åt varsel med? Arbetslösheten generellt? Darfur?

Elin bloggar om att hon är less på att känna sig tacksam för saker hon jobbat jävligt hårt för och den där dignande drömmen om att bara skita i allt och skaffa sig ett vanligt jävla kneg och inte alls satsa allt på ett kort. Allt för att slippa ligga sömnlös i mitten av månaden (inte pga något kreativt denna gång, nej) för man har 200 spänn på kontot och oroar sig för att få skörbjugg innan lönen kommer. AMEN, SYSTER!

Skitsamma att det är något jag VALT att göra och att jag varit väl medveten om att det nog inte kommer vara lätt alla dagar, men när det kommer till familjen så bör väl de, om några, stötta en - inte göra en till åtlöje då man har det svårt? Jag tror säkert att min farsa haft sina motiga tider, för vi hade det fan inte fett under min uppväxt, men borde man inte då visa lite mer förståelse?

För i de stunderna är jag ett duktig-flicka-syndrom waiting to explodera. Man blir som aldrig tillräckligt bra - inget man gör duger. Särskilt inte om man, som jag, har omänskligt höga krav på vad jag gör. Och i de ögonblicken verkar 9 till 5 jävligt frestande. Men sen inser man att om jag dödade den biten av mig själv som vill det här så mycket - vad finns kvar då? Och kommer hon vara tillräckligt bra ens?

Oförmögen.

Jag har tecknarkramp och bloggkramp. Allt känns bara jäkligt motigt just nu, men saknar ni mig skitmycket så kan ni följa mitt vardagsstrunt på Twitter.

Och sen behärskar vi oss och börjar bete oss som vuxna

Och skriver inte alls sånt till din idol bara "för att du kan". Bra bra.

Vårtor.

Brottas med M i sängen när han plötsligt trycker in mina bröstvårtor.

-AAAAAAAAAAAAAAAAAAJJJJJE! Vadfan gör du så för!?!
M:- För att det är roligt! Och så ont kan det ju inte göra.
- Det är det ju inte, sluta med det där!
M blir därmed taggad och försöker göra om det.
- Men ge dig! Det kan ju vara farligt!
M:- Vaddå, farligt?
- Men vinden kan ju vända och så fastnar de sådär, så jag får innies istället för outies!
M: - Och det 'farliga' i detta scenario skulle alltså vara att du fick gå ner en hel behåstorlek?
- ...Mycket roligt, smartass. Mycket roligt.

Edit: Ja, min plågoande till pojkvän medverkar ju i en musikvideo också! Spot the culprit!

#67: Lunge wildly at the Pope

Jag är så trött. Hav tålamod så är jag tillbaka då jag har nåt vettigt att säga.

EDIT: Nu Twittrar jag med. Jag är en lämmel.