Jag var på vippen att blogga igår, men inlägget ligger fortfarande ofärdigt och superbittert. Drabbades av nån kombination mellan Murphys Lag och allmännt domedagstänkande vilket ledde till en migrän ungefär 3 på natten. Så den här bloggen kommer till er i trenne delar som, till skillnad från inlägget ni inte får läsa från gårdagen, riktar hatet INÅT istället för utåt. För let's face it, girls - självhat är ju så otroligt mycket mer givande än random utbrott på yttre faktorer.
Fail#1: Jag fakturerade ett företag förra veckan, skulle kolla upp lite detaljer när jag ser att deras hemsida ligger nere. Serverproblem, resonerar jag mig till. Skickar fakturan, får inget svar, testar ringa och får inget svar där heller. Hade nog inte tänkt mer på det om inte M påpekat att alla faktorer ihop blir jäkligt skumt - typ att företaget gått i KK (lågkonjan drabbar inte bara privatpersoner ) eller vadsomhelst. Så jag mejlar en person i styrelsen som ytterst äger företaget för att höra hur det ligger till, egentligen. Kanske lite..drastiskt efter såpass kort tid, men att fråga skadar ju aldrig?
Fail #2: Efter att ha suttit uppe till 4 nån gång och tecknat (för jag får inte tillräckligt gjort) så får jag migrän, slänger in handduken och lägger mig. Ställer väckaren så jag kan sjukanmäla mig i tid och klarar detta med bravur. Men, fortfarande dåligt samvete över att jag misslyckats med att komma till jobbet. Runt 9 ringer min kontaktperson på företaget jag försökt få tag på för att försäkra mig om att allt är i sin ordning och att det kanske var lite onödigt att kontakt styrelsen. Bring on the extra dåligt samvete, tack. Jag ber om ursäkt x gånger och intalar mig att precis alla måste uppfatta mig som en enda stor knippe neuroser. Samtalet avslutas med att h*n tackar för sig och önskar mig god fortsatt sömn (igen - ytterligare dåligt samvete för att jag ligger och "sover" när h*n är på jobbet, trots att h*n förmodligen inte var uppe till 4 eller har migrän alls.) Men nu har det dåliga samvetet fucking bosatt sig i huvudet och tagit migränens plats. Tackolov. Eh.
Fail #3: En kvinna i tvättstugan har slängt all min tvätt på mangelbordet för hon trott att jag med ont uppsåt snott hennes torkrum, när jag inte alls gjort det med ont uppsåt, utan bara tagit det för att någon annan snott mitt tilldelade och satt hänglås på dörrjäveln. Jag är på vippen att börja gråta i tvättstugan.
När vi ändå håller på kan vi ta en bonusfail: Förra veckan glömde jag ringa min styvmor på hennes födelsedag. Som att min relation till mina päron inte är nog ansträngd, liksom. I'm awesome.
5 kommentarer:
Jag har en bra relation till min sambos mamma, men inte sjutton ringer jag till henne på hennes födelsedag för det. Sambons mamma, han får ringa. Så det tycker jag inte du ska ha dåligt samveteför!
Alltså, pojkvännens mamma får han sköta hur han vill. Men iom att relationen till min styvmor (alltså kvinnan som är gift med min far) är en bra sådan, och har dessutom haft en rätt stor del i min uppväxt, är det klart att jag får dåligt samvete - hon är ju det närmsta jag kommer i modersfigur=)
Ähum,
detta är pojkvännens mamma som skriver,INTE för att jag vill att du kommer ihåg mej eller nåt,utan mitt ärende är av helt annan språkmilitärisk art:
som älskare av.och med omfattande kunskap om-tack vare ett yrkesliv som journalist-det svenska språket vill jag bara tydliggöra en sak:
enligt SAOB(svenska akademins ordbok) betyder "ofärdig" handikappad.Det är ett fammalt svenskt ord som funnits med väldigt länge,men vars beydelse,tack vare bristande kunskap om dess ursprung,fått en osann betydelsevridning.Därigenom inte sagt att vi alla inte fattar vad du menar,men den korrekta termen i det här fallet torde vara "oavslutad" eller "ännu inte färdig/färdigställld". Varför gå runt med huvudet i den språkliga spannen när man kan stoltsera med adekvata uttryck?Och nej,du behöver inte tacka mej B-) jag delar med mej så gärna! Och ja,läser M detta kommer han att.
1: skaka på huvudet'
2:sucka djupt
3:smaska ogillande med läpparna
4.dra en djup suck,gnida sej över ögonen och säja ja ja.
puss
plastsvärmor
...och självklart heter det inte fammal utan gammal - så kan det bli när små tangenter krockar med stora fingrar....
puss igen
Haha, oj. Insåg just hur ovanstående kommentar kan ha uppfattats som total obryddhet and svärföräldrars bemärkelsedagar.
Så är såklart inte fallet, jag förväntar mig bara att pojkvännen ska påminna mig om sånt när det är i annalkande, precis som jag inte förväntar mig att han ska lägga mina pärons födelsedagar på minnet.
Så till språket; jo, jag fuskar med orden. Min far har nog ett och annat att säga om mitt användande av 'ofärdig' eftersom han, precis som du, använder det som epitet för krasslig, typ. Dialektala förvecklingar FTW!
Medans jag, som ohängd avkomma, tenderar att ursäkta mig med mitt ursprung och sätta in o:n lite var jag vill.
Ogjort, ostökigt (när det i själva verket ÄR stökigt) etc etc.
Och, jag tror detta kommer glädja dig, M rättar mig faktiskt konstant på det området, varpå jag får tuppjuck och skriker "fuck you, this is my culture!"
My bad=)
Skicka en kommentar