Gott nytt år, people! Hoppas ni hade kul igår och alla fester ni var på var till belåtenhet. Jag stannade hemma (ny tradition, men den verkar lovande) och såg Monty Pythons Meningen Med Livet i bästa anti-anda. Eller not really, men jag anser mig vid det här laget ha varit på tillräckligt många nyårsfester för att veta att jag inte missar något. (Min förvandlingsprocess till att bli en tvättäkta gubbe är alltså nästintill komplett!)
Jag har varit singel på nyårsfester, jag har varit ihop på nyårsfester. Jag har varit nykter, salongs, hög och pruttfull. Jag har haft fantastiska hook-ups och såna värdelösa strul att den enda utvägen verkade vara att flå mig själv som enda sätt att bli ren. Och efter alla eskapader så har jag insett att det kvittar om man har någon att stoppa tungan i på tolvslaget. Musiken kommer aldrig att vara bra, nyårslöftena som avges kommer aldrig hållas och festerna lever aldrig upp till de förväntningar som folk av nån anledning alltid förknippar med teh nyårsextravaganza. Så, jag drar hellre på en fest som inte alla blir asdeppade av om den nu inte lever upp till förväntningarna. En lågprestationsfest med goda vänner en vanlig torsdag brukar fan vara så mkt bättre än när folk gassar upp sig i paljettkreationer och struthattar med glitter.
Att jag var astrött efter en längre jobbperiod kan också ha spelat in iofs, men jag inbillar mig att läget hade varit rätt så oförändrat iaf. Hemmahamburgare + whisky/coke + MP = a fucking nice evening. Gott sällskap med, såklart. Och, eftersom jag är en öm hundägare så kändes det som rätt sak att göra, hundets första nyår. Om man bortser från ett mindre skrämselskall 5 timmar INNAN tolvslaget ( vem i helvete är så raketglad att de inte kan hålla sig FEM JÄVLA TIMMAR och vem är så IDIOTISK att de avfyrar dessa på en skola i ett villaområde???) så klarade han det jättefint. Inte rädd alls, den lilla mördarmaskinen.
Oh, och jag har inte bajsat på jättelänge. Fun times.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar