Jag fattar inte att folk som tittar på fotboll fokuserar på tråkZlatan när de har värsta hunken i fotbollsstudion; Slađan Osmanagić. Damn, jag hatar ju sport men Sladjan gör det värt besväret att sitta och glo på herrar som jagar en läderboll. M kollar för spelet, jag kollar för mellansnacket.
Jag drömde om Sladjan inatt, jag var tillbaka på mediaprogrammet och var odräglig som fan (hela skunk-grejen har fått mig övertygad om att jag är en genomvidrig person) och Sladjan var gästlärare. Naturligtvis hatade han mig från första stund, och alla mina försök till att bli uppmärksammad gick i stöpet. Jon var där med, och han blev såklart Sladjans goldenboy. Jag tror jag kan lukta mig till ett litet mindervärdeskomplex här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar