tisdag, juli 22, 2008

Lycka kommer i aviserade paket

Om man är en tjej som för ögonblicket tappat hoppet och tron på en dräglig framtid inom vadsomhelst egentligen, men samtidigt är ytlig och fåfäng som få, kan dagens "bära eller brista"-ögonblick ligga i något så enkelt som att man får ett paket man väntat ett par veckor på. Om man dessutom är anal och har oroat sig lite för huruvida det man väntar på har blivit ordentligt genomfört och sedan får se att det dessutom utförts bättre än man vågat hoppas på, ja då är det bara att kitta upp sig, ställa sig framför spegeln och känna sig som en million bucks.

Mina Cute With Chris-tröjor har kommit! De är skitfina och RÅSA! (Jo, med all säkerhet kommer fåfängebilder iförda nämnda tees inom kort.)
Och på tal om ytligheter tänkte jag berätta om ett underskattat skönhetsmedel som jag använder. Ni vet...
För de där ögonblicken ni vill se ut som en tecknarnörd. Reveal your inner artist. Eller nåt.
Jo, alltså. Jag har haft eksem (torrfläckar, rather) runt ögonen i ett par veckor nu. Det är något jag drabbas av då och då, eftersom min hud är torr som fnöske och det är sjuukt irriterande. Det blir ett moment 22 eftersom jag får det pga av att jag sminkar mig med en undermålig primer för tillfället och min hud har vant sig vid dyra ögonkrämer. Men, jag är pank nu och kombinationen pank och ful är en helt värdelös sådan. Så, jag köpte trögflytande barnolja. Billigt, bra och tre dar senare är eksemet borta. Awesome. Fuck you, Clinique. Barnängen är skiten.

När det kommer till smink kompromissar jag aldrig. Kvalitét före kvantitet, liksom. Men det gör mig så jävla glad att man kan fixa grunden billigt. Barnängens senaste schampoosorter luktar dessutom godis och är asbra. OCH, om ni hör till den torrare skalan av människor så har de praktiskt spraybarnolja med Aloe Vera som är perfekt att ha på efter man rakat benen!
Synd att man är en sån obskyr bloggare. Jag hade lätt velat ha en sponsordeal med Barnängen *host host*.

På tal om bloggare drömde jag om Kenza inatt. Det var helt bakvänt. Vi var polare och dejtade Tokio Hotel-tvillingarna. Men, till skillnad från i verkligheten så hade hon tagit sångaren och jag tog hans hiphop-bror. Jag klagade inte, han var fin. Men en tyst protest var ständigt närvarande á la Du snodde min snubbe, modellkärring! Vilket också kändes bakvänt, för Kenza var typ essensen av en skitfin människa. Hur det ligger till i verkligheten vet jag inte, men jag kan tänka mig att hon är genomsnäll.

Inga kommentarer: