Dålig morgon = okontrollerat hat

Mitt morgonhumör är minst sagt bräckligt, och denna morgon vaknade jag av att hunden lekte med locket till rakhyvelsflaskan och såg att alla lampor var tända. Observerade att min karl lagt all tvätt (som jag omsorgsfullt hängt upp så det inte skulle bli skrynkligt) i en stor hög i en arbetsstol, gick in i badrummet där kaskader av vatten blänkte på hela golvet (ska det vara så svårt att lägga en handduk där innan man kliver ut i sin våta, fulla glory?) och med toapappersrullsrester i hela jävla lägenheten, curtesy of the dog. Och luddpappersrester (ni vet såna där klisterrullar man tar bort ludd med) på mitt ljusbord.

Självklart måste hunden dessutom ut. Slår på kaffet, drar på mig kläder, tar ut soporna och ut i skogen. Hunden vägrar dessutom behaga lyssna på mina kommandon, när vi väl kommit en bit in i skogen och verkar mest tänka
- Can't you see I'm fucking frolicing among the leaves, bitch!? I am currently one with nature and I ain't listening to no hoe like you!

Där brister det för mig. Jag börjar okontrollerat riva upp pinnar, kottar och löv och skrika på honom. Jag biter mig i läppen, i kindköttet, frustar och håret ser helt åt helvete ut. Jag drar hem hundhelvetet och börjar vika tvätt i vredesmod samtidigt som jag förbannar en myriad människor som fått humöret att gå helt åt helvete. Detta inkluderar;
M, Nero, mina föräldrar, min ena syster, Fredrik Reinfeldt, USA och Blondinbellas pojkvän.

Och nu ser jag att photoshop är nerstängt också, trots att jag lämnade det uppe med flit igår så allt skulle vara klart. A-W-E-S-O-M-E. Jaja. Bit ihop och dammsug lite istället, gnällkärring.