Tanja har skrivit en helawesome raggningskola, ni måste kolla in den! Jag tänkte komplettera med något, tills jag tänkte på det och kan inte för mitt liv förstå hur jag gjort för att få till det alls. Som jag minns det är det typ stalkning, otrolig ihärdighet och en gnutta charm. Plus ledorden Intresserad är intressant - folk älskar att prata om sig själva, och visar du dig intresserad av den andres värld är halva slaget vunnet. Äh, who am I kidding? Jag är ju urusel på det här. Jag avskriver alla mina tidigare/nuvarande förhållanden/ragg som ren jävla bonntur.
Anekdotdags!
Exet t ex, hittades på robotbrottning, genom en gemensam bekant styrdes fest upp, ENBART för att jag och en kompis- som var intresserad av att snärja exets polare- skulle få komma till, pratade med exets kompis, som uttryckte intresse för min polare men inte visste hur han skulle gå till väga varpå jag ger rådet att "Sweep her off her feet! Tjejer älskar sånt!" Exet som överhört konversationen gör sedan exakt samma sak mot mig, ett par timmar senare, bara för att få ett "vadfan håller du på med!?!" slängt i ansiktet av yours truly. På något vänster lyckades jag ändå vända situationen till min fördel och vi var ihop i 2 år efter det.
Eller den där gången jag hookade samtidigt som jag grenslade en däckad polare, efter att ha stoppat upp sugrör i näsan på honom och mitt raggprospect helt sonika också satte sig ovanpå vår däckade polare för att joina in på det roliga. Ibland kommer berget till Muhammed!
Eller den där gången ett gammalt ragg erkänner efteråt hur pinsamt uppenbart hen stötte på mig den där gången, då jag bara varit totaldissig eftersom jag trott att hen var ute efter min polare, trots att jag var minst lika villig till hook-up.
Eller de där otaliga raggen man fått pga Florence Nightinggale-syndromet (Intresserad = intressant kan alltså backfira och man är lite FÖR öppen för någons livshistoria och förvandlas till pseudopsykolog with a happy ending istället)Eller den där gången jag hookade upp med drömmall 1:A (musiksmak, intressen, råsnygg - ALLT klaffade) bara för att ta hans senare penile failure den kvällen lite för personligt och bara dra därifrån i råilska och han fick stå kvar med en slak en och med skammen. Trots att vi hade druckit som vikingar hela kvällen, båda två. Jag sköter inte allt snyggt, med andra ord.Sharing is caring, och raggfailhistorier är bland det bästa jag vet. Ni får mer än gärna dela med er i kommentarerna! (För ni är ju här för att underhålla mig, inte tvärtom, höhö)
Also, så pillar jag med den här på de få timmar jag har till godo innan jag drar till jobbet:
- Euuu! Du secklade mig på kinden!
M:- Secklade? S..E,C,K,L,A,D,E?
- Det är totally ett ord!
M:- Så om jag googlar det så kommer jag få träffar?
- Definitivt!
M:- Så jag är då ett...seckel?
-Nejmendetfattarduväl att man inte kan böja det så!
M: - Inte? Hur kan man böja det då? Jag är skeptisk.
- Men du fattar väl att det kommer från ordet "sekret"! Duh!*
M bryter ihop.
*Jag tror alltså inte på allvar att det gör det.
Så för ett par veckor sen fick jag en inbjudan till min första klassåterträff. Det är i år alltså 10 år sen jag gick ut nian. Och på nån nivå blev jag rädd, på en annan blev jag taggad. Rädslan kom från att jag har sett för många High School-filmer och har mest troligt förvrängt bilden av mig själv i högstadiet något. Mitt High School-filmsjag placerar jag själv närmast Allison i The Breakfast Club. Eller Stokes i The Faculty. Jag ser mig själv som någon som var utanför, men det var liksom OK, för det var delvis självvalt. Jag var inte mobbad, men mina bästa vänner var andra outsiders, mobboffer och en av oss satt...håll i er, i rullstol. Vi var, med andra ord, inte topprankade direkt. Men vi var ett jävligt skönt gäng och vi hade förbannat kul ihop. Och, eftersom jag ser på min före detta skoltid som en amerikansk film reagerade jag på klasslistan som var bifogad med inbjudan. Mina gamla klasskompisar räknas upp, tillsammans med nuvarande bostadsort.
Och klyshigt nog så har de i min klass som, då det begav sig, kunde räkna sig själv som "populära" allihopa bott kvar runt Burträsk med omnejd. 6 personer av 23 har flytt fältet, mig själv inräknad. Så jag vet inte vad jag har att vänta. Jag ser ju såklart fram emot att få höra vad alla gör, och bara för man bor kvar så innebär ju inte det automatiskt att de lever tråkiga liv... Men jag har ju blivit indoktrinerad till att förutsätta det. Jag hoppas jag blir positivt överraskad, för vi hade en skön klass och jag önskar dem allt gott.
Min kompis Marcus spelar i bandet Eskatololgia och de ska snart släppa nytt, så min helg vigdes åt att pilla med inlayet till deras kommande LP-släpp (Fatta! De släpper på LP! Enorma kudos för det!) tillsammans med ryska bandet Distress. Mattias gör omslaget, jag inlayet. Det är fan otroligt hur så snälla killar kan göra så arg och hård musik, men det verkar ju vara en lite generell regel. Ju hårdare musik, desto snällare kille.
I övrigt pillar jag med ännu en affisch, närmare bestämt till årets Serievecka och försöker hålla ut tills lönen kommer. Skrala dagar framöver, men det ska gå. Livet blir bara mindre roligt under tiden + att min diet består till 90% av varierande hittepårecept baserade på falukorv.
- Tack för att du älskar mig även när jag inte har smink på mig.
M:- Det är väl klart! Du är mycket vackrare utan smink. Du ser ut som en hora när du är sminkad.
Så om du bor i Götet med omnejd och gillar skidor och snowboards får du ta och dra förbi Chalmers den 30:e! Mer info hittar du här. (Och ja, när jag inte hittar en passande font kör jag alltid på min egen handstil. Mkt praktiskt.)
Dags att göra skäl för att jag satt mig själv under kategorin illustration på Bloggtoppen, med en bild! Even better, en Ood! (och ni stackars förtappade själar som inte vet vad en Ood är kan kolla här. I dålig kvalité, iofs, men men.) Anledningen till varför jag gjorde den här var helt enkelt för att jag vill ha en Ood-tee och jag hittade inte några på internets som jag tyckte dög, så vad gör man om man besitter rätt förmåga? Jo, man gör det själv. Så jag gjorde det.
Tror inte att grabbarna kommer låta mig trycka den via företaget dock (de har liksom inte förstått att Doctor Who är made of awesome) så jag får göra det via proxy, typ Spreadshirt eller Cafepress. Finns intresse kan jag slänga upp en länk om det är fler som vill ha.
Samtidigt ute i verkligheten: svälter barn, sjukhusen har blodbrist, jobb ska skötas och detta prioriteras av tusentals kvinnor ute i landet. Som istället för att knappa in valfri färg kunde ge sig själv ett snabbt handtag om brösten och kolla efter knölar, för det var tydligen så det var menat från början:
Some fun is going on....just write the colour of your bra in your status..just the colour, nothing else, and send this on to ONLY girls no men... it will be neat to see if this will spread the wings of cancer awareness. It will be fun to see how long it takes before the men will wonder why all the girls have a color in their status...thanks ladies!
Fast iofs kan jag inte se hur i helvete det där skulle vridas till cancer heller. Internet, jag älskar dig 90% av tiden, men de resterande 10 procenten får mig att tycka att du är dumdumdumdumdum.EDIT: This just in: Nytt kedjebrev på FB, men med en ny twist:
This is about how uve got ur hair now.
If its up write ON TOP,
if its down and at either side ov ur face write SIDE BY SIDE.
N if its jus a complete mess write EVERYWHERE AND MESSY!
Make sure you write it on your status and not on a reply to this
Only send to girls cum on girls keep it up!x
Hade jag varit mer cynisk hade jag tolkat "sänd bara det här till tjejer"-grejen som en omskrivning för "för ingen snubbe skulle bemöda sig med det", men riktigt där är jag inte. Får jag ett till dock, så tippar vågskålen.
Efter att ha pillat med ett projekt som än så länge ska hållas onämnt har jag de senaste dagarna fått lite tid över för att teckna för min egen skull. Det var förra året det hände sist och, det märks ju onekligen här i bloggen - bildbristen är som ett mörkt, stort moln som hänger över mig och får mig att känna mig som typ världens sämsta bloggare. Men, jag har twittrat en skärmdump av okynnesten, för de som är intresserade. När den är klar kommer den såklart upp här i sin full prakt, men för er otåliga; HÄR. Jag gillar den som fan, hittills, och kanske blir den en kandidat ni får bedöma som ett bidrag till föregående posts ämne. Men det återstår att se.
Bilden ovan är ett bevis på tre saker; det första är att jag numer behärskar JÄSTENS ädla konst och två; det är rätt gött att jobba halvdag för då hinner man med att baka bullar OCH okynnesteckna, diska, tvätta och andra kul saker.
Och sist TRE, med lite fiffig beskärning kan man få sitt hem att verka välstädat, trots att det en halvmeter bort står ett BERG med disk.
Kollar runt lite på olika blog t-shirtshoppar för att komma underfund med vad som går hem, på tjejtees, både för inspiration och som exempel på vad jag inte bör göra när jag börjar skissa på tjejtees själv. Men jag blir liksom inte klok på't. Kan Dees shop t ex. Jag kan förstå att folk gillar hennes artwork, det är balla bilder, men jag tycker de är beskurna så konstigt när de väl sitter på t-shirten. De verkar liksom inte, vad det verkar, tänkta att vara tees från början.
Så, tjejer, vad går ni efter när ni köper tröjor med tryck? Vad skulle ni aldrig sätta på er och vad är drömmotivet? Det är så otroligt högt och lågt när det kommer till tjejtryck att jag själv har svårt att sätta fingret på var mitten är. På de stora kedjorna kan man se t ex bara ett stort öga på en t-shirt och folk köper ju det, så var är appealen? Mina egna kriterium är att trycket ska vara balanserat, genomarbetat, intressant (dvs att man kan se på det fler gånger utan att bli uttråkad) och ha schyssta färger. Hjälp mig här, så jag blir klok på vad tjejer vill ha nån jävla gång;) Plx!
Så. David Tennant har gjort klart sin Doktor. Jag känner mig tom, nästan i förnekelse. Minuten efter jag sett klart The End of Time Pt. 2 började jag prata med min främste DW-konfidant, Josh, på msn.
Elin J säger: Fuck, man. I'm too shallow to be allowed to live
Joshua säger: lol
Elin J säger: The new doctor...
Joshua säger: why? fugly?
Elin J säger: His eyes are set too deep in his face.
I can't stand to watch him! But I love the show and I don't want to be THAT girl. But man... I'm not sure I can watch a whole ep with that
Joshua säger: lol
maybe he'll get them popped? or somethin
Elin J säger: In his 20's? If it doesn't happen for you in puberty, it most likely never will. And plastic surgery can't do that. Damn. I'll be nostalgic for Tennant's doctor for ever
Joshua säger: he could get his face flattened down
Elin J säger: LOL!
Joshua säger:maybe
then it's all on level
Elin J säger: indeed
dunno if he will rock my socks off the way Tennant does tho
Joshua säger: yeah
I'm gonna miss him
his last words
man
Elin J säger: I KNOW! My eyes got all misty
Joshua säger:
mine too, actually
Ja! Jag kom att tänka på att ni förmodligen inte vet så noga vilka de ståtliga herrar som numera delar min banner är. Jag tänker således förklara! Det är alltså vi fyra som utgör företaget SIC Sweden (jag länkar, trots att hemsidan i skrivande stund håller på att byggas om. Hålla koll under veckan, den borde vara klar då) och från vänster till höger i bannern är det Honken (eller Niklas, som han även kallas), Mattias (min pojkvän, kallad M här i bloggen), jag själv och Snerka (även kallad Per, när han inte gör Göteborg osäkert). Honken, Mattias och Snerka går waaay back, de växte upp i samma område och har polat sen de tappade sina första mjölktänder i princip. Åtminstone Mattias och Per, Honken kom något senare. Eftersom Honken och Snerka har både god smak och driv blev de stormförtjusta över sin begåvade vän, och 2007 på Chalmers sommarklubb beslutade de sig för att göra affärer ihop. 2008 startades SiC SWEDEN av en chalmersstudent som vi fortfarande inte vet vad han läser till, en misslyckad serietecknare och en pokerhaj . I april 2009 ville de ha med mig ombord, vilket inte var helt ologiskt med tanke på att alla möten hålls hemma hos mig och Mattias och - eftersom jag har en stor mun tvingade jag på dem mina synpunkter, vare sig de ville ha dem eller inte. Det- och att jag hjälpt till med några projekt ( Tänk!-kampanjen och nåt tryck, sådär) De fick oftast nån form av bakverk för att tolerera detta. De får de iofs fortfarande. Jag tar vilken ursäkt som helst för att få baka och samtidigt omges av heta snubbar. Jag är rätt enkeltspårig på så sätt. Vill ni veta mer om grabbarna är det bara att fråga i kommentarerna!
Jag försöker inleda med att i text förmedla samma känsla som öppningsmusiken i 2001 - Ett rymdäventyr i text, men insåg att det inte gick så bra. Året är alltså 2010 och möjligheterna är obegränsade. Vi ska få sjukt mycket gjort det här året, vi måste bara komma på hur i helvete det ska genomföras först.2009 avslutades bl a med ett uppmuntrande samtal från fröken Medin, som ville ge mig mitt nyårslöfte för året: Att komma tillbaka till serietecknandet. När någon man tycker om så mycket och själv ser upp till föreslår något sånt är det svårt att säga nej. Särskilt då man saknar mediet fruktansvärt, men lusten, tiden och engagemang inte riktigt räcker ändå fram. Men jag ska bannemig försöka!Och - jag har byggt om lite, som ni kanske ser - om ni inte läser via RSS eller så. Jag ville verklige inleda året med en inbillad känsla av fräschör i bloggen, iom stundande ändringar, så jag satt uppe på decenniets färskaste timmar och html-pillade. (Och svängde ihop en customized Bloglovin'-knapp. Det kändes fruktansvärt nödvändigt just_då.) Ett tyst nyårslöfte jag gett mig själv är att blogga mer. Förslagsvis varje dag, men helst två ggr. Jag vet - höjer vi inte ribban så man kan gå upprätt och bekvämt under den. Nejnej, vi sätter ribban så den förmodligen kommer lossna och peta ut ett öga på mig i processen. Men skitsamma, jag vill ju göra det här! Så. Optimism och framtidstro, det är SÅ ett decennium ska inledas.
