fredag, mars 13, 2009

Just like the movies.

Jag jobbar på Heden och hoppar därför på/av spårvagnen vid hållplatsen Scandinavium, där även biofolk brukar stå och diskutera filmen de just sett lagom tills jag slutat jobba kväll. Det är ju en spoilerhazard av stora proportioner, men ärligt, bra filmsläpp har ju inte stått en upp över öronen på sistone direkt, och har det funnits har jag varit för otålig för att vänta tills det kommer på bio i Sverige, om de ens kommer (...). Så jag lyssnar gärna.

Hsh, en av Ms små egenheter är att han verkligen disekerar sönder filmen varje gång vi varit på bio, ofta i en sarkastisk ton och han låter av någon aledning alltid som det varit ett enormt slöseri med hans tid. Röster härmas, scener återberättas med stor sarkasm och håneri och antalet lösa trådar som aldrig fick nån knut benas ut. Jag är alltså van vid lååååånga filmdiskussioner. Och även om jag är lite snällare än M och låter mig uppfyllas av 'hey, det är film' och 'men det är filmmagi'-ursäkter så gillar jag ändå hans buttergubbeprat. Innerst inne. Men när vi diskuterar så tar jag oftast filmskaparens sida och får det att verka som att M bara hatar allt som har med film att göra.

Men när jag står där och väntar på min vagn och lyssnar på paren fattar jag hur tur jag har. För den genomsnittliga efterbio-konvon räcker kanske 6 minuter. Och då tar jag i som fan. De flesta har slutat prata om filmen när de når hållplatsen. Och det skulle ju ha varit skittrist. Visserligen kan det ju vara så att filmen var så jävla bra att man måste liksom smälta den, det händer ju ibland, men med alla kassa filmer som gått på sistone borde snacket vara mer färgglatt än vad jag hört. Så när jag väl kommit hem är jag uppfylld av en enorm kärlek för min svårflörtade M, och tjatar om hur mycket jag ser fram emot att se Watchmen med honom. Som han f. ö börjat dissa redan för en vecka sen. Bådar gott.
____________________________________________________
Som en parentes kan jag nämna att jag igår såg Twilight, för att se vad all the fuss egentligen handlar om. Jag letar nog fortfarande. För det kan inte bara ha varit han som spelar Edward Cullen, visst? Snälla, säg att folk har mer vett än så. Fast det ska erkännas, det bubblade stundtals lite i trosorna, men sen nyktrade mitt menskåta jag till av den utomordentligt kassa dialogen. So much for your pretty face, Mr. Cullen.

11 kommentarer:

Stef sa...

Jag saknar verkligen filmdelarna av gymnasiet när jag går på bio. En tid i mitt liv då jag såg hur mycket som helst och diskuterade hur mycket som helst. Nuförtiden blir det så ibland, om filmen är rysligt bra eller folk verkligen sugs in i den. Mycket är ju smaksak, så jag fattar att det inte alltid går att snacka sönder en film med alla. Film är lite som serier var förut, jag hittar alltid något jag skulle förbättrat om jag kunde. Liksom, den var bra, MEN... eller som när man hittar mönster i filmen "Aha! Barnhemmet använder den här tekniken när de bygger upp läskiga scener, slår vad om att vi kommer se samma mönster i nästa scen med. ...japp." Vissa filmer vill jag dock verkligen ägna ett helt blogginlägg till att förklara varför de är perfekta.

Eftersnack brukar dock vara korta. Jag läste film- och kulturkritik på Stockholms Universitet ett tag, och de tog upp att det värsta man kan göra precis efter man sett en film med någon är att fråga "vad tyckte du?" för det bli automatiskt blankt. Man måste smälta igenom det lättare bit för bit. Kanske börja prata om en scen eller så. Dock kan jag inte låta bli att fråga "vad tyckte du?" direkt. Lite som att inte garva i kyrkan, eller nåt.

Stef sa...

Btw - fortfarande inte sett Twilight. Men jag har bara hört att den ska vara väldigt dålig. Och det är också lite av en anledning att jag vill se den =D (ja och så det uppenbara: vampyrer, lol)

Elin J sa...

Alltså, ja, Twilight sög. Men, gillar man bleka, vackra pojkar och ser den baserat på det gillandet, it's ok. Men jag skulle hellre se om True Blood, i väntan på säsong två.

Man sitter där och blir frustread som fan, för om de skött det bättre så skulle den kunna bli...om inte jättebra, så åtminstone hyfsad. Men i skuggan av Låt Den Rätte och True Blood, har den inte en suck.

Se den på mute;)

Stef sa...

Mute kan vara en idé, men jag läste att den har Supermassive Black Hole i soundtracket. Gaddammit. =S

Well, det finns vampyrfilmer som är så bra att de är bra, det finns vampyrfilmer som är så dåliga att de är bra, och de finns de som är... jag vet inte. Jag vet verkligen inte.

Elin J sa...

Åh gud, Supermassive Black Hole, jag hade typ förträngt det. Har älskat Muse sen fan forever och nu... är de lite besudlade. Får avstå från dem ett par månader tills vi har en clean slate.

Men, ja. är man vampyrtraditionalist blir man grymt besviken.

laser sa...

Och så finns det Buffy och vampyrerna.
En vampyrserie som är så bra att den äter True Blood till frukost och har en vampyrs jävla bekännelse som sin lilla bitch.

Elin J sa...

Det jag gillar med Buffy är hela "vi vet att det här är lite löjligt, men vi har kul så vi gör det ändå"-känslan=)

Men att den är bra? Njaealltså.

laser sa...

ööööhjoalltså, den är bara den bästa serien som nånsin gjorts. Har du sett mer än tre avsnitt?

laser sa...

Din beskrivning är typ den sämsta tänkbara formuleringen för vad du menar. Det är snarare "vi vet att detta ser löjligt ut på papperet och att det är därför ingen annan har gjort det, men vi gör det för att vi vet att det kommer bli totally fucking awesome!!"

Elin J sa...

Åh,Laser, hur jag önskar att ditt första påstående faktiskt stämde, men de avsnitt jag missat är faktiskt mindre än de jag sett. Har sett merparten av alla säsonger; följt allt från början från Buffys ankomst till Summerbla från Willows lesbiska fas, tills Tara dör, när Spike byggde en sexBuffybot, Faye(Faith?), hur Buffy offrar sig självoch blir deppad i typ en evighet. Och vem kan glömma det fantastiska musikalavsnittet?

BUT IT'S STILL CRAP=p

laser sa...

Shit! Jag trodde du hade lite smak… En del lyckas väl aldrig skaka av sig sina förutfattade meningar antar jag :P