Blood music

Titelspåret, och What The Stars Have Eaten, Stop - I'm already dead och Dressed in smoke kickar ass och för er som inte hört det här Louisianabaserade bandet borde kolla in dem snarast.
Blues möter rock - lite av ett match made in heaven men lite krydda har ingen dött av, så de bjuder in gamle vännen countryn och folken och swingar hela natten. Nio månder senare ser Deadboy and the Elephantmen världens ljus och det är en vacker avkomma.

Dessutom älskar jag bandnamnet, eftersom jag konstant fantiserar om att någon ska komma fram till mig på vagnen, fråga vad jag har i min iPod och skriva ett helt uppslag om min fenomenala musiksmak. Det lär ju inte hända, så jag får låtsas här i bloggen helt enkelt.

En grej, som jag skulle vilja göra, om jag hade varit mindre socialt fobisk, är att åka spårvagn en hel dag, fråga alla med walkmans/iPods etc etc vad de lyssnar på just nu. Alltså just i ögonblicket jag frågar dem. Sen sätta ihop alla de spåren till teh ultimate Spårvagnsplaylist. Men, i verkligheten vet jag ju att det blir fail direkt, och att jag aldrig skulle lyssna på den pga all jävla R'n'B. Det är iallafall det som spelas högt på mobiltelefoner så fort mina batterier dött. Men NÅGRA guldkorn skulle man säkert kunna hitta, för jag kan ju inte vara ensam i min fenomenala musiksmak. Ni finns därute, jag vet det. Och ni skulle aldrig drömma om att plåga en hel spårvagn med Put the blame on me.