Jag har stukat foten. Kanske brutit den. Amputation kan bli en påföljd. Det gör så jävla ont. Jävla klantarsel.
Jag har parkerat mig på soffan, M daltar med mig och bär runt mig lite när jag behöver, men i övrigt rör jag mig så lite som möjligt. Scarfer från Indiska har fått agera bandage, men jag vet inte om jag mumifierat foten rätt, den känns mest varm och gör likförbannat ONT. Jag telesexar ikväll, så även om gnistan är som bortblåst så kommer mina fejkade onanistön åtminstone låta realistiska. Alltid något.
Det är ju helt särt att jag inbillar migsjälv att bara för att jag är från norrland så ska jag ha nån speciell skogsgen, som gör mig lättfotad och snabb som en vessla som fort det är lite mossa och kottar i närheten. Min rumpa att jag har. Lidandet fortsätter.
4 kommentarer:
baby, jag lider med dig. stukad fot måste göra sjukt ont. men goda nyheter: du behöver inte amputera så länge den inte blir grönrosa!
HAHAHA! fan va klantig du är :D hahahahahahahahahahahahaaaaaaa!
skönt att någon annan e klantigare än mig iallafall ;)
GRÖNROSA!? Eish! Eckligt! Nejdå, ingen risk för amputation än så länge, samma gamla fetbleka fot som i förrgår:)
Acke: Jag vet. Jag borde berätta om mina mishaps med dörrar, så får du VERKLIGEN veta hur klantig jag är.
Wohoo, RÖNTGEN! :-D
Skicka en kommentar