Klockan är i skrivande stund 05:39. Förlåt? Normal dygnsrytm? Hur kändes det nu egentligen? Det är donnan här ovanför som hållit mig vaken + en jävla massa datakrångel. Datorn har tvärvägrat i scannerprocessen och bara vägrat lyda mina kommandon. Har svurit tyst ett bra tag nu [M ligger och sover] och det har blivit så illa att jag sett på The Mom Show som ett välkommet tidsfördriv när datahelvetet tänker i två evigheter. Jag skriver inte så mycket om mitt skapande, har jag upptäckt. Kanske för att jag själv uppfattar det som att mina läsare ska tycka att det är astråkigt. Och ärligt talat så finns det inte så mycket att säga. Det är, ur en åskådares synvinkel, världens tråkigaste jobb. Jag sitter själv, mitt i natten, böjd som en ostkrok över ljusbordet och bara nöter. iPod som enda sällskap och enbart jazz i playlisten. Att förklara vad jag gör är inte heller intressant, eftersom jag bara gör, helt enkelt. Läser texten som hör till och GÖR. Så intressant är det. Om jag ska hålla på att förklara mig förlorar bilden sitt värde, nästan.
Jag ska upp och jobba typ jättesnart är det tänkt. Just nu är jag bara för... bleuh to function. Jag kanske borde pimpa till bilden i photoshop, men mitt tålamod är kort nu. Det värsta är att det slagit över nu, så nu är jag inte det minsta trött heller. Kuken. Men, ni får se hur mina bilder ser ut i sitt totalt oredigerade tillstånd. Jag är jävligt nöjd med hennes boob. Bara en parentes. Bröst är svåra att teckna om man själv saknar ett par ordentliga. Jag känner mig som Gunnar Lundkvist just nu, eftersom jag skrafferrunkar så mycket.
2 kommentarer:
vad är skrafferunkar?
Om du kollar på strumpbyxorna ser du skrafferrunkeri i dess renaste form:)
Skicka en kommentar