Olyckan

Den äldre pojkvännen

Min lillasyster R, 18 år, är för tillfället tillsammans med en 36-åring. Det gillas ju naturligtvis inte särskilt mycket av majoriteten av hennes familj. Mig inkluderad.

Don't get me wrong, jag förstår dem båda. Vilken äldre kille skulle inte uppskatta ett blont yrväder till lammkött, och vilken yngre tjej har inte tyckt att det är häftigt med en mogen kille? Ur en rent biologisk synpunkt är det ju vinst för båda, typ.

Men, vad fan har man för utbyte av varandra, intellektuellt? Vad pratar man om? Pratar man överhuvudtaget eller knullar man bara? Vilken man, vars intellektuella mognad motsvarar sin biologiska, finner det givande att samtala med en artonåring?

Jag har ju faktiskt fördelen att direkt prata med såna killar, dagligen. Fast ,öh, då handlar det ju bara om sex, så det är ju inte rättvist direkt. Som sagt, många män vill spänna på en artonåring, men vilka tar det ett steg längre och faktiskt inleder ett kärleksförhållande med dem?

I min ringa erfarenhet brukar det vara rätt känslomässigt/intellektuellt/osäkra killar som gör det. De vill ha ett kuttersmycke, en knulldocka, en nickedocka, som man i princip kan forma till den perfekta flickvännen, eftersom hon saknar erfarenhet från tidigare förhållanden och har väldigt lite att jämföra med.

Jag frågade min syster varför hon blev kär i den här 36-åringen ["36-åringen", kunde lika gärna varit ett löp på Aftonbladet, eller hur? "36-åringen dejtade min syster - Elin J talar ut"] och hon svarar:
- För att han är snäll.
Är det bara jag, men sen när blir man kär i någon för att den är snäll? Fysisk attraktion brukar väl vara det första som kommer? Eller är det bara jag som är ytlig? Så jag svarade;
- Kor är också snälla, R. Kom igen, vad pratar ni om!?
- Men typ, vardagliga saker. Katterna??
- Men vad jobbar han med?
- Han pluggar. Han gick inte ut gymnasiet.
Vilket jag naturligtvis finner föga förvånande, där jag sitter på min höga häst. Men vad vill han bli när han blir stor då?
- Rik, typ.

Visst låter det som en riktig jävla drömprins? Jag fattar liksom inte grejen! Varför håller folk på såhär?

Känd och smal, känd och smal...Och öh, snygg.

Modebloggar, bantningsbloggar, fåfängebloggar och ehum, humorbloggar... Eish. Orka. Vore jag snyggare, vilket jag hela tiden inbillar mig att jag är, för att sen försöka föreviga min obeskrivliga skönhet med min kamera...Och det tar sådär en 15-20 försök innan jag knäpper en bild där jag inte ser ut att ha en extra kromosom, så skulle jag också lägga upp bilder på migsjälv stup i kvarten. Ni kan tacka min förträffliga DNA för att ni slipper sådant.

Vad vill man med såna bilder egentligen? OM jag skulle lägga upp bilder på mig, så skulle det ju BARA vara för att få höra från andra vilken oerhörd uppenbarelse jag är. För jag är ett bekräftelseluder precis som alla andra. Och det kommer att bli värre. För snart börjar Americas Next Top Model om, och då brukar jag sminka mig under programmets gång och sen stå på toaletten och suga in kinderna och posa med händer och axlar som förefaller sig helt onaturligt ur en rent anatomisk synvinkel.

Det finns 192 bilder av mig på Facebook. Jag har inte tagit alla. Detta är en stor källa till missnöje, eftersom jag omöjligt kan "titta upp lite-få halsen att se smalålång ut-med något drygt/lugg i ögat-och försök likna Angelina liiite"-posa på allihop. Jag vill vara snyggare, men jag gillar god mat för mycket för att bemöda mig med att oroa mig över min vikt. Jag äger inte ens en våg. Jag har slutat röka, det får fan räcka. Fast, när jag köpte snus förra veckan fick jag en godis också, "för att du är så vacker". Det lever jag på än.

Dessutom säger mina kunder att jag "låter snygg".
Klart som fan att jag låter snygg! Jag ger dig en tillräckligt vag beskrivning för att du för ditt inre öga ska föreställa dig Botticellis Venus. Och att du är kåt gör dig ju automatiskt snäpper dummare än vad du skulle vara i vanliga fall, så funkar jag med. Det skulle vara så jävla skönt om man bara kunde skita i allt och vara supersnygg ändå, typ som Starbuck i Battlestar Galactica.

Får väl om det blir bättre när apokalypsen kommer - tills dess är Make Up Store min bästa vän.

Min syster - Sveriges nästa generations kunskapskälla

Syster S tittar på What a girl wants, när huvudpersonen Daphne ramlar ner i knät på en Prins Charleslook-a-like.

S: - Vaddå, är det där Kung Charles? Prins Charles? Prins, visst?
Och de andra prinsarna, William och ... Ron?
Jag: - Är du allvarlig?
S: - Tommy?
Jag: - Allvarligt.
S: - Ronny? Kenny?
Jag: - Ja, det är ett 'Y' i slutet så mycket har du rätt. Två stavelser.
S: - Henry? Men ååååååååh! Säg det bara!
Jag: - Harry. Han heter Harry.
S: Jag var ju ändå nära med Ron.

Min syster utbildar sig till engelskalärare, vilket gör saken ännu roligare.

Min pojkvän är så härligt politiskt inkorrekt

M sitter i fotöljen med mig grenslande honom och zappar runt, när han kommer till kanal 5, som just då visar Tilda Swinton i Stålmannen går på en kryptonit. I den här speciella scenen hör man havet i bakgrunden och M börjar prata om att det är The Beach som visas, för att sen se Chrisopher Reeve och ångrar sig.

M: - Jajustja! Hon spelar ju Supermannens morsa i den här filmen, och hon som spelar Clarks morsa är ju med också blah blah...
Jag: - Stålmannen, beybe. Inte Supermannen.
[detta är en diskussion vi haft ett antal ggr]

Varpå M lackar ur, börjar peta mig i skrevet med fjärrkontrollen och skrika:
-STUREPLAN!STUREPLAN!

Tjoller, tjoller, tjoller

Ni får ursäkta allt flamsbloggande idag, men jag jobbar natt och är uttråkad. Föreställ er att jag skriver det här tyst, så min kund inte hör. Sitter på the mother av allt tjoller-hittepå på internet; Facebook, och hittade den här rutan på min profil [kan inte ens minnas att jag lagt till den, ffs] men det var trevligt med lite feel-good beskrivningar på the wonder that is Orchidpussy.

Speciellt gillar jag alla ord som står brevid varandra som är totala motsatser; serious - wacky och assertive - shy, t ex.
Men jag är naturligtvis överförtjust. Bra ord allihopa, så jag kan sova gott inatt. Fast mest gillar jag att famous står i större bokstäver än alla de andra. Såklart.

Och att sexy finns med, för även om jag sitter med en karl som greppar sig själv på kul ställen just nu är jag allt annat än sexig: flottigt hår, utsmetad mascara [för att min karl fått min att skratta tills jag gråter igen] boxarshorts med hål i grenen, fotbollsstrumpor, ett missfärgat linne med avokadofläckar och med en rövsvett som skulle kunna användas i biologisk krigsföring.

Det är underbart att vara så stylish och kvinnlig som jag är just nu.

I can has Tokio Hotel bandmedlem

Chefen:
- Med din nya frisyr skulle du lätt kunna vara med i Tokio Hotel.
Jag:
- Lätt! Jag skulle kunna spela på kastanjetter!

Beställt: Wake Up-call for Mr. Ström

Vi är många kvinnor och män som tycker att Pär Ström behöver ett uppvaknande, på ett eller annat sätt. En av mina vänner tyckte att han bokstavligen skulle få ett.

Vän som icke skola nämnas vid namn säger: jag gjorde världen en tjänst igår kväll :D
elin säger: åhå, vaddå?
Vän som icke skola nämnas vid namn säger: surfa in på swedbanks kanpanjsajt där man kan skriva in ett mobilnummer å begära väckning kl 6 på morgonen
Vän som icke skola nämnas vid namn säger: Pär ström fick sig en väckning imorse ;)
Vän som icke skola nämnas vid namn säger: all världens kvinnor kan tacka mig för hans missöden idag

Detta är ju naturligtvis inget som ska uppmuntras, det är fel och högst klanderligt och alldeles... alldeles underbart.

Idiot i repris

Tobias Struck har gjort det igen. Jag blir så arg, och väger fram och tillbaka om det verkligen är värt att lägga ner tid på en människa som spottar kvinnor, män, HBT, judar, folk som inte bor i västerlandet plus en hel del andra människor i ansiktet och sen hånler efteråt.

Anledningen till min ilska idag är att han skrivit om våldtäkt.
Saxat från den helt enkla bloggen:

"I Tito Beltran-rättegångens efterspel kommer naturligtvis den feministiska ojämlikhetstanken upp till ytan och visar sitt fula tryne: Feministiska debattörer accentuerar vikten av att tro på kvinnor som säger sig ha blivit våldtagna: "Bristande samtycke är våldtäkt!" ryter Gudryn Schyman. Det betyder att kvinnans ord är allt. Säger hon att hon egentligen inte ville ha sex med den där Wolfgang, så åker Wolfgang i fängelse, enligt detta sätt att se saken.

Men manshat är inget bra utgångsläge för rättssäkerhet. Våldtäkter utanför relationer begås oftast av socialt missanpassade halvautister eller hederstribalister som har gått vilse och kommit till fel land. Inom relationer, så tror jag att det ganska ofta kan förekomma tjatsex och fyllesex, som kvinnan kan uppleva som påtvingat, då hon inte har haft orken att sätta gränsen tydligt. Det senare är anstötligt men inte skäl för åtal, menar jag. Och ingen av dessa former av sexuella handlingar är representativa för vad det betyder att vara man - varken i judisk/kristen mening eller i biologisk mening. Det är varken naturligt eller västerländskt att våldta."

Jag vet inte var jag ska börja. Vid Wolfang och hans förmodade strafftid, eller att våldtäkter begås av halvautister som gått vilse/kommit till fel land, att man inte har orken att sätta gränser tydligt, eller att det inte är västerlänskt att våldta. För det är fel, fel, trippelfel.

Återigen kan jag inte låta bli att undra om Struck vuxit upp under en sten och undvikit folk hela livet? Det spelar nog ingen roll hur många polare man har, man känner alltid någon som blivit utsatt för övergrepp av något slag. Jag känner åtminstone 5 personer [observera att jag säger personer, för det rör sig om både kvinnor och män] som blivit sexuellt utnyttjade/våldtagna. Jag känner även två våldtäktsmän. Som jag vet om. Varav en fortfarande går fri, eftersom polisen tyckte att min tjejkompis något slampiga leverne i övrigt, var tillräckligt för att bestämma att hon nog ville det ändå.

Den andre våldtäktsmannen angav faktiskt sig själv och dömdes till rättspsykiatrisk vård.
Men så tur har man inte alltid.

Män är inte dumma i huvudet. Som människa är man socialt/biologiskt programmerad att känna igen ett nekande, främst genom kroppsspråk, oavsett som man "haft orken att sätta gränsen tydligt". Man vet när en människa inte vill, oavsett om man vill erkänna det eller inte. Ett utdrag ur boken The Myth of Mars and Venus förklarar det närmare.

And as for manshat och vilsekommet folk/ickevästerlänningar... Snälla. Våldtäkt är ett globalt fenomen, som funnits lika länge som mänskligheten själv och är ett övergrepp på en person som inte handlar om njutning, utan är ren och skär maktdemonstration. Oavsett om det sker i ett buskage eller i ditt eget sovrum. Oavsett om det är kvinna/man, kvinna/kvinna, man/kvinna eller man/man. OAVSETT hur många du knullat innan, eller om du var totalnäck eller hade ett Helly Hansen-ställ på dig.

EDIT:
Hädanefter kommer jag inte att gå in på Strucks blogg ever igen. Att ödsla tid på folk som bara inte fattar... Jag orkar helt enkelt int. Inte med honom iallafall. Men, i det här fallet... well. Ni förstår själva.
____________________________________________
Och bilden som illustrerar inlägget är en helt autentisk, inscannad lapp som jag hittade i min garderob. Jag har inte skrivit den, men visst är den kul!?

Second star to the right, then straight on till morning

Är det jag som blev tappad på huvudet lite för mycket som barn, eller är inte hela Peter Pan-grejen jävligt het?

Jag menar... Ung, tight kille som flyger in i ens sovrum och busar, liksom! Med vinden i håret och löv i öronen... Och han vill aldrig bli vuxen, heller. M klär fantastiskt bra i grönt, och han ser ut lite som ynglingen Pan. Jag tror att det är filmen Hook som förstört mig.
Killen som spelade den unge Peter var bara så snygg att den prepubertala Elin fick en fetish för livet. Alla killar jag attraheras av har något PP-drag, om man tänker efter...

Som att det inte är nog att man lider av Peter Pankomplex, liksom.

I want you to know that I could break your motorbike, the one you like

Det är ju hemskt att Pär Ström ska dröja sig kvar i huvudet såhär, men han gör det. För han vägrar lyssna.
I de debatter jag sett kringgår han de frågor han får och drar upp egna exempel istället för att faktiskt tänka till.
Sånt gör mig förbannad.

Jag trodde att en av mina vänner gått och blivit "Strömifierad" när jag läste hans blogg häromdagen. Med inslag av Tom Cruise's roll i Magnolia.
Jag blev vansinnig och attackerade i princip honom när han loggat in på msn.

Vi var trötta och arga båda två och skildes åt... Inte som ovänner, men jag vill inte säga att vi var bästisar heller. Skillnaden mellan Pär Ström och min vän, är att min vän tänkte efter sen.

Tänk bara om Pär Ström hade gjort det, innan han skrev boken Mansförtryck och Kvinnovälde? Men, iofs, vad hade vi då haft att vara förbannade på? Öh, jo, så är det ju. Han är ju inte ensam i sina åsikter.

Tanja tar itu med K-vapnet och visar mer stake än en oklar antifeminist

Tanja tar itu med Pär Ström på en nivå som jag aldrig skulle kunna drömma om. Tack, Tanja!

The Attention-seeking Whore - En analys

Här är förresten du om fem år:

"Se på mig, jag kan måla fantasifigurer och jag säljer sex för att det är coolt och jag röker braja och skär mig själv och dricker mig skitfull och suger kuk och slickar fitta och dansar hela natten och vill köpa den där jackan!!! Och jag SKALL bli en stjärna!!! Se på mig, se på mig! Jag har ingen flock och ingen som ger mig en roll! Därför söker jag i kommersiella träsk men jag är inte mainstream eller så utan gillar bara Versace för att det är så magiskt destruktivt! Se på MIG! Jag är värd något! Jag har stora bröst - och kuk!"
/Tobias Struck

Jag kanske borde ta det här i kommentarsektionen till det här, men det här var helt enkelt för bra för att hålla i skymundan. Dessutom är det ju sieri om ett av de mest intressanta ämnena på jorden; MIG.
Så...Tobias, du verkar ha missuppfattat en del saker. F ör att ge dig möjligheter till en mer korrekt analys får du här lite mer att jobba med.

Till att börja med kan vi ju ta telefonsexeriet. Jag jobbar inte med telefonsex för att det är coolt. På många nivåer är det förbannat ocoolt. Jag började med telefonsex för att jag:
1) Var arbetslös och andra jobb tog helt enkelt för lång tid innan man fick svar. Jag behövde jobb, och helst igår.
2) Jag hade precis illustrerat en bok som handlade enbart om telefonsex [läs, hade någorlunda teoretisk kunskap]
3) Jag har alltid gillat att prata knulla med folk, och gjort det gratis länge. Varför inte kombinera intresse med det ypperliga tillfället att jobba hemifrån, med ngt som är föga ansträngade SAMTIDIGT som jag illustrerar, och tjäna pengar på det?

Ang självmisshandel [läs: skära sig i armarna, röker braja, dricker mig skitfull] så:
1) Skar jag mig när jag var yngre och det är inget jag rekommenderar någon.
2) Rökte jag braj som en idiot när jag var yngre (hängde ihop med självstympningen) och slutade efter ett par år av en anledning. Jag ser inte syftet och respekterar det inte. Varav ovanstående punkter berodde på en uppknullad familjesituation.
3) Dricka mig skitfull händer kanske 2 ggr i halvåret. Jag jobbar jämt och ser inte vitsen med det längre. Dans förkommer förresten endast då, eftersom jag har finmotorik som en 3-åring.

Om att bli en stjärna...
Hur många illustratörer/serietecknare känner du eller gemene männska till? Har man tur kan majoriteten nämna två. Fet chans att jag kommer bli den tredje. Stardom inom min branch är få förunnat. Knappt någon konstnär blir igenkänd på stan och skriva autografer. Var får de största i min branch uppmärksamhet?

Seriemässor. Där finniga fanboys and girls stammar fram att de skulle vara evigt tacksamt om de kan få en autograf. Och den etablerade serietecknaren ÄLSKAR det. För en gång i tiden var hon/han också en finnig fangirl/fanboy som satt på sitt rum i mörkret och nötte dynamiska vinklar, perspektiv och efterhärmade en stil. Och, vad är det för fel med att måla fantasifigurer? Är inte driften att skapa, om något att vara i kontakt med sitt sinne och sin egen mänsklighet?

Suga kuk/Slicka fitta:
Ja? Och detta är anmärkningsvärt för att...? Jag är säker på att du uppskattar ett fantastiskt blowjob, precis som alla andra och jag tänker fanimej inte försvara hur awesome cunnilingus är. Jag tar för givet att alla vet det, och de som är osäkra är nog bra sugna på att testa.
Att ge någon man gillar sexuell njutning, ska det vara fel om man faktiskt gillar det och tvång inte är iblandat?

Mainstream men underground/indie:
Jag hatar shopping, och tar på mig det som ligger närmast/är bekvämt när jag klär mig. Vad andra har på sig rör mig inte. Jag köper sånt som jag tycker är snyggt, inte vad andra säger åt mig är snyggt. Det är sällan de aspekterna möts, men det har hänt. En gång.

Bekräftelsebehovet:
"Se på mig, SE PÅ MIG!" kunde jag lika gärna sagt själv. Detta är inget nytt. Jag har grava narcissistiska tendenser och är otroligt medveten om det. Och jag anser att jag är värd uppmärksamheten. Dessutom är jag svår att missa[185 cm och tjej, inte alltför vanlig kombo], så folk tittar på mig hela tiden. Och jag älskar det. Syns man inte, finns man inte - och visar man inte upp sig eller vad man kan får man inga jobb, i min värld. Rätt säker på att det gäller i de flesta brancher också. Och, självklart är jag värd något. Vem är inte det?

Ingen flock och ingen roll: Social ensamvarg. Roller har jag så det räcker, men att definera vilka låter jag mina vänner göra, eftersom det skiljer sig ganska mycket. Jag kan gå utan att träffa en käft i en vecka utan att tänka på det, eller socialisera med grupper och trivas lika bra med det. Jag älskar mina vänner, men måste få vara ifred.

Stora bröst och kuk:
A-kupa och fitta.

Sådärja. Vill du ställa mitt horoskop också? ELLER så kan jag ta mig friheter och analysera din framtid/yrkesval/kukstorlek... Fast jag har ju iofs ingen magisterexamen, så det blir nog svårt att ta det jag säger om dig på allvar. Din självbild funkar nog bra för dig ändå.

Re: Onödig homosexualitet VS onödig sexualitet/Bögen och Semiflatan spekulerar

Jon Gustav säger:
det jag egentligen blev surast på var hans ytterst inskränka syn på bdsm
elin säger:
oh ja! han får hela bög-grejen till en village people/blue oyster bar/tom of finland grej
elin säger:
Finns det ens läderbögar idag?
Jon Gustav säger:
jepp
elin säger:
Och, vem fan gillar INTE smisk?
Jon Gustav säger:
precis
Jon Gustav säger:
och lite bondage är alltid kul
elin säger:
Ja, slit mig i håret, bind fast mig och kalla mig för ett smutsigt sprutluder ffs!
Jon Gustav säger:
nej nej nej, allt annat än missionären i vaken är svårt att förstå och därför fel.
Jon Gustav säger:
jag menar, han är ju vältalig.. men han är ju lika konfrontationskåt och svart på vitt seende som en 14 åring
elin säger:
vaken=baken?
elin säger:;P
Jon Gustav säger:
jag gjorde en liknelse av vagina som en isvak
Jon Gustav säger:
jag förstår inte vagina, därför är det farligt och onaturligt
elin säger:
hey, fittan ain't bad
Jon Gustav säger:
tror jag säkert.. men lika intressant som en berthold brecht pjäs enligt mig
elin säger:
potato, tomato

Rekrytering

Jag börjar bli less på tidningsutbudet. Jag vill läsa om saker som intresserar mig, och jag är säker på att jag inte är ensam.
Så, istället för att gnälla i vanlig ordning tänkte jag göra det jag alltid gör när jag vill lätta på trycket; starta en till blogg.

Och vad jag vill ha av er, kära läsare och allierade bloggare, är medskribenter eller tips på ämnen ni vill höra mer om.

Kan vara vadsomhelst; serier, film, musik, historia, vetenskap, sex [vem vill inte ha hand om en sexspalt?] spel, kultur, obskyrt i allmännhet och intressant i synnerhet.

Inga begränsningar. Tänk bloggzine.
Who's on board?

Så jag slipper vända mig antingen till Illustrerad Vetenskap eller Cosmopolitan. Eller båda i kombination. We can do better.

Onödig homosexualitet VS onödig sexualitet

Tobias Struck skriver i sin blogg om "osund och oundviklig homosexualitet" och det slår bara slint i huvudet på mig och jag skriker rätt ut.

Han inleder med att spekulera i huruvida barn som utnyttjas sexuellt sedan efterhärmar det utnyttjande beteendet i vuxen ålder, i form av homosexulitet eller att föra vidare det sexuella utnyttjandet av barn i vuxen ålder. Detta vet jag är mycket vanligt, just vidareförandet av det destruktiva beteendet men att homosexualitet skulle "föras vidare" på så sätt... Är jag inte så säker på.

Vidare menar han att
I vissa fall är homosexualiteten en följd av att en ande föds med fel kropp. Kroppen är fel för den själslighet som följer med anden från den tidigare inkarnationen. Det har skett ett misstag, helt enkelt. I dessa fall bör inte homosexualiteten ses som en kroppslig korruption, utan som individens naturliga förutsättningar, som den får leva med efter förmåga

Ursäkta? Pratar han om homosexualitet nu? Låter snarare som transexualitet, om ni frågar mig.
Men, ja. Behändig och luddig "förklaring" till homosex. Verkligen.
Sen avslutar han med

Men alla medvetna själar bör sträva efter att upprätthålla en kultur där barns integritet respekteras och sunda behov skapas genom sund kost, lek och nöjen. Då kommer onödig homosexualitet att minska och fler må bättre.

Onödig homosexualitet? ONÖDIG HOMOSEXUALITET!?!

Så, om man får leka tillräckligt med t ex kottar och barkbåtar och äter sin havregrynsgröt varje dag så undviker man smidigt att bli en...gay.
Majoriteten av de jag känner som har blivit sexuellt utnyttjade som barn är heterosexuella. Eller ska man kalla dem "nödvändigt" heteosexuella? Och de homon jag känner skulle hellre klippa av sig tungan än att kalla sin sexualitet ONÖDIG.

Han förklarar vidare i kommentarerna:
Den senare sortens homosexualitet finns det ju ingen anledning att ifrågasätta eller "bota". Men det är när dessa båda grupper blandas ihop, som "fördomar" uppstår om de naturligt homosexuella. Alltså skulle alla tjäna på att skilja på dessa grupper - även de i den sjuka gruppen, för de skulle kunna söka hjälp hos Gud. Den sjuka gruppen är de som vill iscensätta övergreppen från barndomen, typ låta sig smiskas och knullas av en fadersfigur/modersfigur, smiska och knulla någon som spelar det barnet man var etc.

Vad har Struck att säga om bisexuella? Är vi flera styckna som är födda i en och samma kropp, och därför förvirrade och vill ha hela smörgåsbordet snyggingar? Eller outnyttjade, straighta tjejer som gillar läder, pisk och bitmärken? För det finns en hel del sådana.

Och det där med att låta sig knullas av en faders/moderfigur är nånting vi alla ägnar oss åt, hjärtat. Det är bara det att man helst inte vill se det så.
Tro mig, jag jobbar med sexförsäljning.

Det är nästan så att jag vill sträcka mig till att herr Strucks föräldrar ägnade sig åt onödig sexualitet när de satte den här karln till världen.

Vem fan är BlondinBella?

En helt vanlig eftermiddag sitter jag och slöloggar in på facebook, där jag ser en vän status; "hata överklassbloggbruden blah blah blah" och bloggberoende som jag är ber jag naturligtvis om länk [för jag orkar inte kolla bloggtoppen och dyl, utan snubblar helst in i bloggar på andra sätt. Blir liksom mer personligt så.]

Och jag kommer till BlondinBella.se. Och jag kan inte sluta läsa om den här "drivna och målmedvetna tjej" på 17 bast, som är engagerad i MUF och tränar på SATS.

Och nej, ytlighet har jag inget emot, inte heller narscissism eller mängder av fåfängebilder - hell no! Känner du dig phucktabulous så bevara för fan minnet med en bild och lägg upp för hela världen att skåda.

Hon har en skev världsuppfattning, den här BlondinBella. Klasskillnad verkar vara ett ganska okänt begrepp för henne t ex, och det känns ju igen från Tjejer på Stureplan också. Och ja, det driver mig till vansinne på så många nivåer. Men det känns inte så viktigt just nu.

Vad jag reagerar mest på är folks reaktioner på blonda Bella. Ok, vi har en brud som växt upp med pengar och anser att pengar är en viktig del av hennes liv. Hon jobbar på olika ställen, anser sig ha en relativt intressant tillvaro och beslutar sig för att dela med sig av den för den som orkar läsa [vilket måste vara fallet med 90% av bloggar evrywhere] och beslutar sig för att enkelt och utan ansträngning tjäna pengar på att skriva om sig själv.
Eftersom många läser bloggen blir bloggen värd mycket och BlondinBella får cash.

Folk verkar ha problem med det. De kommenterar, ofta helt orelaterat till inlägget och, klagar på hennes intelligens, utseende, vikt och prioriteringar i livet. Så jävla svennigt, och jag blir så jävla less på all missunsamhet. Hur skiljer sig Bella från t ex Alex Schulman eller Hanna Fridén?

Håll er till ämnet för fan och sluta vara kvar på den jävla dagisnivå som "du är tjock" faktiskt ligger på.

Ja, BlondinBella har inte riktigt pejl på läget, och kanske inte alltid är det vassaste verktyget i lådan, med hur hon ser ut har fan inte med saken att göra.

I Norrland gäller inte licenserna/ Min pojkvän tycker att jag är en catkiller

Jag vill ha katt, och nu när jag och M ska flytta ihop har jag börjat gnälla om det som faen. Det är bara det att M ställer sig högst skeptisk till att jag ska äga ett djur ö h t, efter jag berättade hur min senaste katt dog.

Jag älskar katter,och har ägt sådana hela livet. Det är vackra och stilfulla djur som inte horar för uppmärksamhet eller kan köpas. Nej, katter har klass. Tre sådana underbara djur har det blivit; Piff, Micken och senast Diesel.

Diesel var en liten katt, mycket älskvärd och fullkomligt normal i början. Älskad av hela familjen. Men Diesel började visa drag som gillades av vissa, och ogillades starkt av andra. Diesel tyckte inte om barn. Diesel gillade bara barn när hon fick göra dem illa. Vilket var fine, tills min styvmor blev gravid. Jag hade flyttat hemifrån, så jag erbjöd mig att ta hand om Diesel, istället för att behöva avliva henne. Vi skulle bli ett superteam, hon och jag.

Det var ju bara det, att Diesel gick från att vara utekatt till att bli innekatt. Innekattlivet ruckade loss ännu en skruv på henne. I brist på saker att göra började hon nu anfalla vuxna [!] utan anledning samt att kissa överallt. Min pyjamas var en storfavorit.

Nu fattade ju jag att detta var ohållbart. Diesel mådde. Inte. Bra. Hon var galen, helt enkelt. Så jag ringde till min ömme fader för att berätta den tråkiga nyheten.

Now...Vi är snäppet hårdare i Norrland, det är en fördom som generellt sett stämmer...
Så pappa bad mig göra mig av med mitt/vårt husdjur på det sätt som vi alltid gjort i vår familj; Vi ber farbror B skjuta dem. Kostnadseffektivt och smärtfritt.

Han kom en eftermiddag och hämtade henne. Mina armar var blodiga efter kampen att få ner henne i en låda [så hon inte skulle gå bärsärkargång i bilen] och det var det. Min farbror sköt henne och nu är hon döden död.
Livets kretslopp. The circle of life. Jag saknar henne.

Men M tycker att jag är en kallblodig kattmörderska, och det spelar ingen roll hur galen Diesel var, eller att folk jag känner har skjutit sina husdjur för mindre... Han är skeptisk. Tycker ni att han borde vara det?

Laaat bli mine böööx!*

Det kanske är dumt att skvallra om sina grannar [läs; störiga trumpet-bruden] men det finns ett par grabbar i mitt hus som jag tycker lever enligt mitt synsätt.

Varje gång jag går förbi deras köksfönster [otroligt bra insyn] så står de och lagar mat i underkläderna. Och okej, det är väl kanske att ta i, lite ohygieniskt och så [keep dicks away from food] men ack, vad fri man känner sig när man kommer hem och tar av sig byxorna. Lättare att andas, lättare att röra sig...

Mindre byxor åt folket, helt enkelt. Släpp det ni har fritt och uppnå.. Zen, eller nåh.

* "Låt bli mina byxor" på Burträskbondska

All your dreams are dead.

Jag vet inte vilket förhållande man "ska" ha till sina föräldrar, och ja, jag är förmodligen inte den bästa dottern i hela världen. Jag är dålig på att ringa till mina föräldrar. Jag råsuger. Och när de ringer mig får jag oftast avbryta samtalet för att jag får en kund just då.

Men ska det vara normalt att ens föräldrar ringer BARA för att påpeka hur dålig man är, samt att klaga på hur sällan man hör av sig?[jag vet att det är det i amerikanska sitcoms, med judiska döttrar och kritiska föräldrar, men min farsa är för fan inte jude, även om jag är det.]

Fattar han inte att om man jobbar med att prata i telefon, så kanske man inte är så jävla sugen på att göra det när man är ledig? Jag ber inte honom laga mina element när han är ledig, liksom.
Sen tycker han att jag är dålig på att svara på mejl OCKSÅ. Vilket iofs är sant, om det inte rör sig om jobb brukar jag skjuta på det så länge jag kan - men jag blir inte särskilt motiverad att svara på hans massutskick till 34 andra med ett skämt, bilder på djur i kläder eller vad det nu må vara.

Det är inte personligt, pappa. Ser jag ett FWD i ämnesfältet deletar jag direkt. Du får ingen särskild behandling bara för att jag kom från din säd, ok? Är jag onormal, eller ska man vilja prata med sina föräldrar flera ggr i veckan?

Feminism kan ge dig cancer/mindre kuk/minskad självkänsla/bukfetma/håriga handflator

Dagen skriver att jämställdhet knäcker äktenskap.









Och slutklämmen i artikeln är att det är mannens dåliga självkänsla om kvinnan blir brödvinnare som kan bli relationens fall.

Buhu.
Jag älskar att generalisera, så varför är jag inte förvånad över att Dagen är en religiös tidsskrift?

Andra som skjuter sig själva i foten.

Hittade via Cuntstunts den här feminina sidan. Antifeminism i all ära, och alla ska naturligtvis ha rätten till att göra precis vad de vill med sina liv, men kom igen! Jag har en livmoder, men det innebär inte per automatik att jag vill yngla av mig.

Att vara förälder är säkert inte det lättaste här i världen, men det är något som händer med kvinnor när de fått barn.
Ur min erfarenhet sätter de sig då, ganska snabbt, på en piedestal och är inte längre en person, utan något bättre. Modern. Mödrar har aldrig fel, anser att allt ska anpassas efter dem och att de har den ädlaste jobbet i världen.
Don't get me wrong nu, men vilken idiot som helst kan föröka sig.

Jag har, sen jag var typ 18, allvarligt övervägt att sterilisera mig. Jag får inte göra det förrän jag är 25, men när jag berättar för andra att det är något jag vill göra, får man ofta lite konstiga kommentarer.
Typ, men vad händer om du ångrar dig då?

Ja, om jag ångrar mig...adopterar jag. Svårare än så är det inte. Men, det anses ju naturligtvis bättre att skapa sig en liten mini-me, med en karl som det alltid gjorts. Ja, kanske är jag självisk som väljer att satsa på mig själv och karriär i första hand, men sån är jag. OCH adoption är inte det lättaste som singel, heller.

Om Emma vill ägna sitt liv åt att sköta om man och barn är det hennes beslut. Men igen, att se ner på människor som försöker göra sitt bästa för att hennes döttrar ska få det bättre i framtiden, om de inte vill gå i mammas fotspår och bli hemmafruar, är ju bara att rövknulla sigsjälv. Alla tjänar på ett jämställt samhälle, varför fattar ingen det?

Prova åka till ett land som ligger lite efter i jämställdhetsutvecklingen och bo där en stund. Prova på hur det känns när din åsikt är värd 30 gånger mindre för att du är kvinna, och egentligen inte ska bry ditt söta lilla huvud med annat än hur du bäst hittar nån att gifta dig med, att det är fult att onanera, att du borde laga mat och där män kommer fram till ditt manliga sällskap för att berätta för honom hur jävla awesome han är som lyckats fånga ett sånt fint litet kuttersmycke som du, och där en oeskorterad tjej naturligtvis är ett lössläppt luder som tigger om mäns uppmärksamhet och bara vill knulla. Prova. Och kom sen och säg att du är antifeminist.

.

Vagina, schmagina, feminism, humanism. Let's call the whole thing off!

Stating the obvious nu men, jag är feminist. Har alltid varit, kommer alltid att vara. Snubblade över idiotartikeln Per Ström skrivit i SvD, både här och där och...

Ja, vad säger man? Vad säger man om ett resonemang som är så gammalt och fegt och urbota dumt att jag tar på min skygglapparna i ren protest bara jag hör början till just det resonemanget.

Ersätt feminism med humanism.

För folk har problem med bara ordet. Feminism. Är det en sån jävla nagel i ögat på dig? Tycker att man ska byta namn, för att själva begreppet på konceptet är ojämnlikt i sig. Så varför inte ersätta feminismen med humanismen?

FÖR ATT DET ÄR TVÅ TOTALT OLIKA SAKER, PRAKTPUCKO!

Hela artikeln gnäller och piper fram ett surt "men det är faktiskt synd om oss killar också". Ja, det finns områden där män diskrimineras, precis som han säger. Inom vården [både när det gäller att få omsorg, och kunna ge den genom arbete] vid vårdnadstvister, gatuvåld etc etc.

Men, Herr Ström, det bleknar liksom i jämförelse och du har missförstått hela grejen. Det känns fortfarande som att man måste förklara feminismen, att hela syftet liksom försvunnit under radarn för så många, för att det kallas feminism. Feminismen innebär inte att man som kvinna inte får raka fittan, sminka sig och att man måste hata män och bara se till att man som kvinna vinner mest mark i det s.k könskriget.

Ja, jag berättar nu sådant som borde vara självklart vid det här laget, men det verkar ju inte bättre än att folk är lite tröga. Så, Per Ström, lyssna nu för här kommer innebörden: Feminism är att se de orättvisor som finns mellan könen och att man vill göra något för att förändra detta. Oavsett å vilket håll orättvisorna pekar. Geddit?
Din artikel är dessuom bara ett konstaterande och erbjuder INGA lösningar. Well done.

Du är oss på spåren i statens onda plan att förvandla sverige till ett supermatriarkat där vi kvinnor sitter och ser ubercoola ut i tighta catsuits hela dagarna, där män är våra slavar och har som enda uppgift att ta hand om våra barn, befrukta oss och skämmas för de århundraden ni har fått vara överst. Damn! Jaja, där gick den planen i stöpet.

I can has Tokio Hotel fanart.

Som ni vet har jag en... liten crush på Tokio Hotels sångare. Det är sjukt, jag vet. Men det kan inte hjälpas. Han faller i "Unga-snygga-trådsmala-mycket hår på huvet, noll kroppshår"-kategorin, vilket PRECIS är min cup of bag. Förhoppningsvis får detta erkännande mig att inse hur lågt jag sjunkit och botgöring är på väg.

And I rarely do fanart, så... Så är det.Jag har tecknat bilden där ovanför. Jag står för det.
Jag klottrade faktiskt fram den här på jobbet, på typ 5 minuter, men skevade till kroppen och överdrev med en massa hjärtan och obscena anteckningar. Det kändes liksom orättvist att inte ge honom en ordentlig kropp. So, here goes.
Det kanske, trots mina ansträngningar inte går över och ja... Då får jag väl börja teckna serier om min fantasi-groupieexistens med den tyske ynglingen.

Om nu, emot alla odds, någon känner till om denne ungtupp skulle vilja ha en nördig 23-åring som tecknar serier och förmodligen väger dubbelt så mycket som honom, give me a call. Jag pratar inte tyska, men Skelleftebondskan ligger rätt nära för att vi ska kommunicera. Eller fuck that, vi behöver inte kommunicera. Jag behöver bara titta på honom.

Det är i såna här lägen regeringen, på allvar, borde överväga att legalisera eutanasi. För mig. För sånt här tonårsdravel borde man ju vara sååå över vid det här laget. Men, när jag tänker efter... Har jag flera vänner som följer precis samma beteende. Må det vara Westlife, Heroes-Peter, Björn Skifs eller den eminente Alan Rickman.
Så... Det kanske inte är så illa ändå?

Skämslåtar

Satt och tittade på Sen kväll med, eller nej, så heter det ju inte. Det heter ju Videokväll hos Luuk, numer, och de har ett inslag där gästerna får presentera skämslåtar [=låtar man älskar men inte riktigt kan stå för] och tänkte presentera min och Ms här [hans är nästan för bra för att vara sann, medans min mest är tragisk]. Okej, here goes...
Min är Viva Forever med Spice Girls. Ett tag ville jag ha den på min begravning och det grämer mig att en hårding som jag börjar gråta av videon.



Ms är... Superstar av RollerGirl. Han vill inte uttala sig om varför han gillar den, inte ens till mig, men han erkänner iallafall. Han är lustig, M. Innan vi blev ihop och jag knappt visste vad han hette, är ett av mina tidigaste minnen av honom en helgmorgon på skolan, där han sitter i skolans datasal, nästan ensam, med Blümchens Heut' Ist Mein Tag på hög volym. International man of mystery - det är min kille det.



Nån annan som vill dela med sig av sina skämslåtar? Var inte rädda, det är rätt skönt att inse att man inte behöver vara ashäftig i alla lägen. Nån gång kanske man borde ta upp skämsfilmer [såna man kan titta sig blind på, men det är så jävla ocredd att gilla. Typ, Conan- Barbaren, som vännen K älskar och gjort en hyllningslåt till.]

With her cherry lips and golden curls

Här till vänster ser ni det gottaste man kan smörja in sina läppar med these days. Lypsylberoende som jag är kan jag definitivt säga att Rosebud delar förstaplatsen med försvarets lypsyl. Eller nej, det vinner [det luktar ju godare].

Jag detoxade mig från lypsyl i höstas och det var en lååång och smärtsam period, som gick över då vintern kom, för jag blir torr som fnöske då och eh... Att ha fnasiga läppar, när man har dem i min storlek är helt enkelt inte särskilt snyggt eller bekvämt.

Jag har alltid haft komplex för mina läppar. Eller, ja, sen jag var 5 kanske. Som en ordentlig pojkflicka slog jag mig ofta och gärna, och fick fläskläppar stup i kvarten. Efter ett tag hade jag smeknamet "fläskläppsflickan" i kvarteret. Sen blev man äldre, typ 14, och då blev mina läppar helt plötsligt negerläppar eller kuksugarläppar. Eftersom jag varken var eller är neger och inte var särskilt intresserad av att suga kuk när jag var 14 var detta inte heller något sådär superkul.

Jag använde ofta lite foundation på läpparna, dagar då de såg för röda ut för att förminska dem. Jag använder bara läppstift när jag ska på maskerad, för jag känner mig som ett 10öres luder/porrskådis i läppstift. Foundationtricket kör jag fortfarande.

Ibland får jag allergiska reaktioner i samband med stress/saker jag ätit och då brukar mina läppar svälla upp till något monstruöst och jag känner mig som en fisk i 2 dar. [Tänk avsnittet av Absolutely Fabulous när Patsy sprutar in collagen i läpparna. Eller värre.] Folk som har sett det kan intyga hur illa det blir...

Sen har vi prestationsångesten som kom då man skulle till att suga kuk, iom att killar hade vissa förväntningar med de här KSL, att jag helst avstod. Men med ålder kommer mognad, och jag har insett att det är en av mina bästa sidor. När vissa betalar dyra slantar för att få vad jag har kan jag ju inte göra annat än gilla läget. Dessutom har jag inga bröst, så något som kompenserar förtjänar jag, fan.

Andra komplex:
Mina små öron, mina stora fötter och mitt näsben. There. Känns bra att ha det sagt, liksom.
Fast det är ju bara det fysiska.